Skogen gör oss livsviktiga tjänster
Skogen är en livsviktig naturresurs som skapar förutsättningar för biologisk mångfald och människors välstånd och hälsa. Ekosystemtjänster kallas de tjänster som skogen som ekosystem ger oss.
Att skogen ger oss timmer, förnybar råvara till papper och andra produkter och ved för energibehov är känt för de allra flesta. Och många människor sätter stort värde på att gå i skogen och plocka svamp och bär, sporta, jaga eller bara njuta av skogslandskapet. Men skogens ekosystem ger oss så mycket mer. Ett antal livsnödvändiga tjänster som kanske inte är fullt lika tydliga och som idag inte är prissatta på någon marknad.
Vad är en ”ekosystemtjänst”?
Med ”ekosystemtjänster” menas de tjänster ekosystemen ger till människan. Ekosystemtjänster kan definieras som ”ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande”. Det kan till exempel vara klimatreglering, pollinerande insekter, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning eller bildandet av bördig jord för produktion av mat.
Begreppet ekosystemtjänster fick genomslag utanför vetenskapssamhället i och med Millennium Ecosystem Assessment (MEA) – ett stort internationellt forskningsprogram om hur förändringar i världens ekosystem påverkar mänsklig välfärd som genomfördes i början av 2000-talet och som stöddes av bland andra FN. Begreppet har alltså utvecklats för att göra kopplingen mellan naturen och människors välbefinnande tydligare.
Olika ekosystemtjänster från skogen
För att göra ekosystemtjänstbegreppet användbart och mätbart har olika indelningar föreslagits. Millenium Ecosystem Assessment (2005) klassificerar ekosystemtjänster i fyra kategorier efter deras funktioner i förhållande till mänskligt välbefinnande. Försörjande (eller producerande) tjänster som till exempel fiberråvara eller livsmedel från växter; stödjande tjänster som till exempel näringscykler, vattencykler och pollinering; reglerande tjänster som till exempel klimatstabilisering och luft- och vattenrening; och kulturella tjänster som till exempel estetiska värden och rekreationsvärden.
Skogen som ekosystem bidrar med alla dessa värden. IVL Svenska Miljöinsititutet (2014) har identifierat och beskrivit följande ekosystemtjänster i och från svenska skogar:
Värdet av ekosystemtjänster ska uppmärksammas
På senare tid har samhällets beroende av ekosystemtjänster fått allt mer uppmärksamhet, både internationellt och i Sverige. I den globala politiska processen för hållbar utveckling fick begreppet riktigt genomslag i och med den strategiska plan som antogs av Konventionen om biologisk mångfald 2010, den s.k. Nagoyaplanen. Den la också grunden för EU:s strategi för biologisk mångfald 2011-2020 som har som mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstöreslen av ekosystemtjänster inom EU senast 2020. Samarbete pågår inom EU för att värdera ekosystemtjänster ekonomiskt. Denna värdering bygger till stor del på metoder som utvecklats inom ramen för projektet The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB). TEEB är ett globalt initiativ med syfte att uppmärksamma de ekonomiska värdena av biologisk mångfald och fungerande ekosystem och vad det kostar samhället ekonomiskt när dessa värden utarmas eller försvinner. Avsikten är att beskriva värdet av tjänster som ekosystemen ger oss men som ofta inte tas med i konventionella ekonomiska balansräkningar.
Också i Sverige vill regeringen öka kunskapen om hur beroende människan är av naturen och de tjänster som den ger. Det är ett led i arbetet att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål. När det gäller det övergripande miljömålet att bevara biologisk mångfald är ett delmål att senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där det är relevant.
Källor/Läs mer:
