I Sverige har vi förmånen att få vistas fritt i naturen tack vare allemansrätten. Många av oss använder allemansrätten näst intill dagligen, kanske utan att reflektera över det. Men har du tänkt på vem som äger skogen du vistas i? Det kan vara kommunen, ett skogsbolag, en privat skogsägare eller någon annan. På den här sidan berättar vi lite om hur ägandet av skogen ser ut i Sverige och vad olika typer av ägare kan ha för mål och visioner för sitt skogsägande.
Hälften av Sveriges skogsmark ägdes år 2021 av 311 000 privata enskilda ägare. En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna och privata ägare. Den största markägaren i Sverige är statligt ägda Sveaskog AB som äger 3,1 miljoner hektar skogsmark, eller nästan 14%, av landets skog.
Så ser ägandet av Sveriges skogar ut i siffror och procent. Men vad är det för personer och företag bakom siffrorna? Varför äger dom skog? Och vad gör dom med sin skog och varför? På den här sidan berättar vi lite om de olika typerna av skogsägande i Sverige. Vi har samlat länkar där du kan ta del av olika skogsägare som berättar om sina perspektiv på skogen och hur de sköter och förvaltar sin skog.
Utförlig statistik om skogsägandet i Sverige hittar du i Skogsstatistisk årsbok 2014 från Skogsstyrelsen, kapitel 2 om fastighets- och ägarstruktur:
Till Skogsstyrelsens statistik om ägarstrukturen
Många privata skogsägare bidrar till variation i skogslandskapet
Bakom siffran ”privata enskilda ägare 50%” står runt 311 000 privatpersoner som äger skog. Storleken på familjeskogsbrukets skogsfastigheter varierar mycket. De kan vara allt från några få hektar upp till tusen hektar. (I den officiella statistiken räknas den som själv eller tillsammans med någon äger minst en hektar produktiv skogsmark.) Men i genomsnitt är de skogsfastigheter som ägs av enskilda personer 45 hektar stora. (Median 12 hektar.)
Variationen bland skogsägarna i det som brukar kallas familjeskogsbruket är stor. Många bor på sin skogsfastighet och brukar aktivt sin skog själva. Andra bor mitt i storstaden, äger sin skog ”på distans” och lejer helt bort förvaltningen av skogen. Somliga är ekonomiskt beroende av det skogen ger medan den ekonomiska avkastningen är mindre viktig för andra. En del har ärvt sin skog. Andra har köpt sin skogsfastighet själva. En del har fått skogsbrukandet med sig från koltåldern och andra har lärt sig om skog och skogsbruk i vuxen ålder. Och så vidare.
Skogsägare har olika mål med sitt skogsbruk
Oavsett vilken bakgrund och livssituation en skogsägare har så för detta att äga skog med sig både rättigheter och skyldigheter. Skogsvårdslagen, Miljöbalken och andra lagar reglerar skogsbruket och markanvändningen. Men inom lagens ramar kan olika skogsägare förstås ha olika mål med sitt skogsägande. För en del är den ekonomiska avkastningen från virke den främsta anledningen att äga skog. Andra värdesätter främst möjligheten att jaga och fiska eller att skapa en vacker landskapsbild nära sitt boende. För åter andra kan möjligheten att bevara och utveckla skogens växt- och djurliv vara det viktigaste. Eller skogens förmåga att binda koldioxid för att hjälpa till att minska den globala uppvärmningen. Ett av samhällets mål med skogen är att den ska vara variationsrik och att olika skogsägare har olika mål med sitt brukande bidrar till detta.
Många privata skogsägare är anslutna till någon av de tre stora medlemsägda skogsägarföreningarna i landet – Norra Skog, Mellanskog eller Södra skogsägarna – som samarbetar i LRF Skogsägarna på riksplanet. Som enskild skogsägare kan man förstås också välja att sköta sin skog helt själv och sälja timmer-, massa- och energived till skogsbolag eller till virkesuppköpare.
Läs om skogsägarrörelsens historia
I Sverige och övriga Norden har familjeskogsbruket spelat stor roll för utvecklingen av skogsbruket och skogsindustrin. Här utvecklades tidigt former för samverkan mellan enskilda skogsägare, inte bara i skogsbruket utan också vid förädlingen av råvaran. LRF Skogsägarna har i ett projekt kartlagt och dokumenterat skogsägarrörelsens historia. Resultatet publicerades under 2018 i sju stycken rapporter som finns att ladda ner här:
Skogsägarrörelsens historia (LRF Skogsägarna)
Möt några privata skogsägare
I en kort video från LRF Skogsägarna kan du möta sex olika skogsägare och företagare som berättar om sin skog och sitt klimatarbete.
Till videon ”Det finns en hand bakom varje skog” (LRF Skogsägarna)
Privatägda aktiebolag äger en fjärdedel av Sveriges skogsmark
Andelen skogsmark som ägs av privata aktiebolag har varit relativt konstant sedan riksdagen införde bolagsförbudslagen år 1906 (som kom att gälla hela landet från 1925). Lagen tillkom för att hindra skogsbolag att köpa upp mer mark från bönderna i Norrland. Uppköpen sågs av riksdagen som ett hot mot den jordbrukande befolkningen som behövde den avkastning skogen kunde ge. SCA, Stora Enso och Holmen är idag de tre största privata bolagsägda markägarna.
SCA är Europas största privata markägare med 2,6 miljoner hektar, varav 2 miljoner hektar är produktiv skogsmark.
Stora Ensos skogsinnehav i Sverige uppgår till 1,4 miljoner hektar, varav 1,15 miljoner hektar är produktiv skogsmark.
Holmen äger och förvaltar 1 miljon hektar skog i Sverige. Holmenkoncernens skogar sköts av Holmen Skog.
Statsägda aktiebolag
Statligt ägda Sveaskog AB är landets största skogsägare med närmare 14% (4 miljoner hektar) av landets skogsmark. Kärnverksamheten är att sälja timmer, massaved och biobränsle. Sveaskog gör också markaffärer och utvecklar skogen som en plats för fiske, jakt och andra naturupplevelser.
Sveaskog om hur de sköter sina skogar
Övriga privata ägare
Övriga privata ägare är till exempel Svenska kyrkan, bysamfälligheter och häradsallmänningar.
Svenska Kyrkan äger närmare 400 000 hektar skogsmark spritt över hela landet som en del av de så kallade Prästlönetillgångarna. Varje stift ansvarar för förvaltningen av Prästlönetillgångarna inom det egna stiftet.
Läs om stiftens skogsförvaltning
En häradsallmänning är en skog som är ägd gemensamt av markägare inom ett härad. Idag finns 60 sådana häradsallmänningar i landet.
Läs om häradsallmänningsskog på Sveriges Häradsallmänningsförbund
Staten äger också skog genom fonder och stiftelser
Staten äger också 3% av landets skogsmark genom statliga myndigheter, fonder, stiftelser m.m. Till exempel genom Fastighetsverket, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket i vilkas uppdrag ingår att förvalta statlig svensk egendom.
Statens fastighetsverk (SFV), till exempel, förvaltar 6,5 miljoner hektar mark, en sjundedel av Sveriges yta. Den största delen är vidsträckta fjäll, myrar och skogar längs fjällkedjan. Cirka 260 000 hektar är indelat för skogsbruk.
SFV om hur de förvaltar sina skogar och marker
Övriga allmänna ägare
Bland övriga allmänna ägare finns till exempel kommuner och landsting. 2 % av landets skogsmark ägs av övriga allmänna ägare. Kommunala skogar ligger ofta nära tätorter där många människor vistas. Tätortsnära skog är den skog som finns nära och inom en tätort och vars främsta funktion är att den nyttjas av tätortens befolkning. Här krävs ofta speciell hänsyn till friluftslivets intressen.
Läs mer om skogens sociala värden och tätortsnära skogsbruk här på SkogsSverige