Pressmeddelande
från SLU
7:e juni 2010
Norrländska svältsnören - cykelstigar från förr
Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som
slingrar sig fram genom landskapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig.
Anna- Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena - en skogshistorisk analys av
cykelstigsbyggnationen under 1900-talet beskriver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.Som ett resultat av sågverksrörelsens expansion fick skogsråvaran under slutet av 1800-
talet ökad ekonomisk betydelse i norra norrland. Kommunikationssitua-tionen i denna del av landet
var emellertid mycket bristfällig.
Många nybyggen och mindre bygder låg ibland flera mil från närmsta landsväg. Bristen på vägar
påverkade även sågverks och massaindustrins möjligheter att få timret från skogen i inlandet till
fabrikerna vid kusten. Som ett resultat av detta anlades de första cykelstigarna av olika flottleds-
föreningar längs med älvarna för att underlätta flottningsarbetet. På cykelstigarna transporterades
redskap och flottarna själva kunde enkelt förflytta sig för att lösa timmerbrötar i älvarna. Domänverket
var inte sena att haka på ”cykelstigs-trenden”. År 1913 byggdes den första cykelstigen på kronans mark
i Junsele revir, Västernorrlandslän.
I och med detta kunde Jägmästare, kronojägare och skogsarbetare lättare ta sig ut i skogen för att
stämpla, övervaka eller hugga timmer.
År 1937 lyftes cykelstigsfrågan upp på statlig nivå genom en skriven motion. Riksdags-männen ville
främja anläggandet av cykelstigar, då de ansåg att detta var den enda lösningen på Norrlands kommuni-
kationsfråga. Fram till 1950-talet byggdes många mil cykelstigar genom de norrländska skogarna och
historier berättade av äldre sagesmän vittnar om deras betydelse i dessa tidigare väglösa områden.
Från att ha varit mobil främst om vintern när frusna sjöar och myrar erbjöd goda trans-portmöjlighete,
kunde befolkningen sedan uträtta sina ärenden på cykel under sommarhalvåret.
En sagesman från Jokkmokkstrakten som var med när cykelstigarna byggdes har berättat hur han som
15-åring med handkraft, spade, spett och hacka anlade en cykelstig. Kroppsarbetet var mycket tungt
och cykelstigarna har i tidigare litteratur beskrivits som svältsnören eftersom att anläggningsarbetarna
tjänade så dåligt att de svalt.
Examensarbetet har finansierats av Statens Fastighetsverk och syftar till att belysa cykelstigarnas historia
samt deras bevarandevärde som kulturmiljöer idag. Om fler markägare uppmärksammar dessa kulturarv och
restaurerar dem kanske vi kan ta cykeln nästa gång vi vill rekreera oss i de norrländska skogarna.
Kontaktuppgifter:
Anna-Maria Rautio 070-277 28 78,
e-post:w04anra1@stud.slu.se
Professor Lars Östlund 090/786 8442
e-post: lars.ostlund@svek.slu.se
Arbetet finns tillgängligt i sin helhet som pdf på
denna länk
Läs hela pressmeddelandet hos »
|
| 
