Skogen & ekonomin

Skogen och ekonomin

Skogen genererar olika ekonomiska värden

Skogsnäringen är en betydande del av Sveriges samhällsekonomi. Traditionellt har skogen gett råvara till papper och trävaror och på senare tid också till förnybar energi. Med en ökande digitalisering av samhället minskar dock förbrukningen av papper i västvärlden och då blir nya användningsområden för skogsråvara viktigare. I synnerhet om samhället ska kunna förverkliga politiska ambitioner att ställa om från en till stor del fossilbaserad ekonomi till en resurseffektivare ekonomi som är baserad på hållbart producerade förnybara råvaror. Forskning och utveckling pågår inom många områden för att ta fram nya miljöriktiga och innovativa produkter med den svenska skogen som råvarukälla. Dessutom värderas andra nyttor som skogen och naturen ger samhället allt högre, så kallade ”ekosystemtjänster” som klimatreglering, vattenrening och insektspollinering. 

 

Skogsnäringen en betydande del av samhällsekonomin 

Det som traditionellt kallas skogsnäringen, det vill säga skogsbruket och skogsindustrin, spelar stor roll i ett samhällsekonomiskt perspektiv. Enligt siffror från Skogsindustrierna (2014) ger skogsnäringen idag direkt sysselsättning till runt 60 000 personer i landet. Räknar man in underleverantörer och kringverksamheter sysselsätts uppemot 200 000 personer. Skogsbranschen är också exportintensiv och bidrar positivt till den svenska handelsbalansen. Sverige var år 2012 sammantaget världens tredje största exportör av massa, papper och sågade trävaror efter Kanada och USA. 

På branschorganisationen Skogsindustriernas webbsida hittar du mer ekonomiska fakta om skogsbranschen

Skogsnäringen spelar också en nyckelroll i utvecklingen mot en mer hållbar samhällsekonomi, eller till det som allt oftare i debatten, både inom EU och i Sverige, kallas en ”biobaserad ekonomi”. Det handlar om att vår ekonomi i högre grad måste baseras på råvaror och produktionssystem som är förnybara och resurssnåla. Detta för att minska beroendet av fossila råvaror och minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Redan idag produceras till exempel biodrivmedel och textilier av förnybar skogsråvara. Framöver kommer vi troligen att se allt fler produkter som ”gröna” kemikalier och kompositmaterial som är baserade på skogsråvara eller annan förnybar råvara istället för fossil råvara. Skogsindustrin har tagit fram en gemensam vision om att vara motorn i en sådan biobaserad samhällsekonomi, med sikte på år 2035. 

Läs mer om Skogsindustriernas vision för en biobaserad samhällsekonomi

 

”Ekosystemtjänster” värderas allt högre i samhällsekonomin

Men det är inte bara som källa till förnybar råvara som skogen genererar stora värden för samhället. På senare tid har samhällets beroende av ”ekosystemtjänster” uppmärksammats allt mer både internationellt och i Sverige. Med ekosystemtjänster menas de nyttor som människor får från naturen som pollinerande insekter, vattenrening, naturlig skadedjursbekämpning eller bildandet av bördig jord för produktion av mat. Skogsekosystemen bidrar till exempel till att reglera vårt klimat och rena vårt vatten. The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB) är ett globalt initiativ med syfte att uppmärksamma de ekonomiska värdena av biologisk mångfald och fungerande ekosystem och vad det kostar samhället ekonomiskt när dessa värden utarmas eller försvinner.   

Även i Sverige vill regeringen öka kunskapen om hur beroende människan är av naturen och de tjänster som den ger. Detta som ett led i arbetet att uppfylla riksdagens miljökvalitetsmål. När det gäller det övergripande miljömålet att bevara biologisk mångfald är ett av delmålen att betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster senast år 2018 ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där det är relevant. 

Läs mer om miljömål på Miljömålsportalen
Länk till offentlig utredning om värdering av ekosystemtjänster: ”Synliggöra värdet av ekosystemtjänster” (SOU 2013:68)

 

För 330 000 privatpersoner är skogen en del av privatekonomin

Hälften av den svenska skogsmarken ägs av privatpersoner. Detta brukar kallas familjeskogsbruket och består av cirka 330 000 skogsägare som svarar för 60 procent av avverkningarna i Sverige. Som skogsägare är man per automatik företagare. De flesta skogsägare driver sin verksamhet i en enskild firma där den privata ekonomin och näringsverksamheten är tätt sammankopplade. Många enskilda skogsägare är organiserade i någon av landets skogsägarföreningar: Norra Skogsägarna; Skogsägarna Norrskog; Skogsägarna Mellanskog eller Södra Skogsägarna. Föreningarna bevakar de enskilda skogsägarnas näringspolitiska intressen, verkar för ett aktivt och miljömedvetet skogsbruk och förmedlar medlemmarnas virke till skogsindustrin. LRF Skogsägarna företräder dessa föreningar och familjeskogsbrukets intressen på riksplanet.

 

Skogen och skogsbruket en grund för landsbygdens ekonomin

Skogen och skogsnäringen har också stor regional betydelse och skapar förutsättningar för en levande landsbygd. Inkomster från det egna skogsbruket är för många grunden för att kunna bo och verka på landsbygden. Skogsindustrin är också en ledande industrigren i många av de län som har svårigheter med avfolkning och en svag arbetsmarknad. 

Dessutom representerar friluftslivet i Sverige stora ekonomiska värden och naturturism är en växande näringsgren. Efterfrågan på naturupplevelser ökar både bland svenska och utländska besökare och ofta är det skogens miljöer som är basen för naturbaserade turistföretag på landsbygden.

I norra Sverige är också rennäringen beroende av skogen. Renskötselområdet motsvarar ungefär en tredjedel av landets yta och delas in i året-runt-marker och vinterbetesmarker. Enligt riksskogtaxeringens siffror är ungefär 60 procent av arealen inom renskötselområdet produktiv skogsmark och på denna yta bedrivs alltså rennäring och skogsbruk parallellt. Rennäringen är en exklusiv rättighet för samerna och en viktig del av det samiska kulturarvet.