Korta och långa cirkulationen

Korta cirkulationen. Mälden som sprutar ut på viran har låg koncentration för att inte fibrerna skall bilda flockar som ger ett ojämnt papper. Stora mängder vatten dräneras på viran av suglådor och viravingar (foils). Vattnet och de fibrer som följer med genom viran samlas i ett stort kar, som kallas viragropen. Med korta cirkulationen menar man den flödeskrets som bildas från viragropen genom blandningspumpen och tillbaka till inloppslådan. Pumpen kallas blandningspump eftersom det är där som ny mäld förs in i systemet.

Till korta cirkulationen kommer mäld med 3 procents koncentration, medan papperet lämnar viran med 20 procents koncentration. Det blir alltså ett överskott av bakvatten i den korta cirkulationen.

Långa cirkulationen. Bakvattnet från korta cirkulationen pumpas till långa cirkulationen och används som spädningsvatten i mälderiet och massaupplösningen. Om vattnet renas kan det användas till spritsar för att hålla viror och filtrar rena.

Ökad slutning. Större delen av bakvattnet återanvänds i processen och fiber tas till vara. En viss mängd färskvatten måste tas in för att inte salter med mera skall anrikas i bakvattnet och ge problem med papperskvaliteten. I moderna bruk ligger förbrukningen av färskvatten på 10-50 kubikmeter/ton papper. Den hårdare slutningen av systemen innebär högre bakvattentemperatur och bättre värme- och fiberekonomi. Samtidigt kan slutningen ge upphov till ökande problem med mikroorganismer som kan bilda slem och anrikning av kemikalier som stör processen.

Källa: Jirvall, Nils (red.) (1995). Miljöinfo från Skogsindustrierna. Stockholm, Media express.