Fakta om papper & massa

Pappers Fabrik

Pappersmassa är råvaran vid pappersframställning. Den framställs av färsk vedfiber från skogen, så kallad massaved. Dessutom används idag en betydande andel returpapper från konsumentledet som råmaterial i massatillverkningen, alltså återvunnen fiber från insamlade tidningar, trycksaker och kartong. Till exempel är produktionen av tidningspapper i Europa huvudsakligen baserad på returfiber.

Papper tillverkas för olika ändamål och med olika kvalitetsegenskaper. Mycket grovt kan papperslagen delas in i papper för att skriva och trycka på, förpackningspapper för olika typer av förpackningar och kartongtillverkning samt mjukpapper för till exempel hushålls- och toalettpapper och servetter.

Här nedanför kan du klicka dig vidare till artiklar om hur det går till att producera olika typer av pappersmassa och papper, om hur kartong produceras från vissa typer av papper och om hur använda tidningar, papper och förpackningar samlas in och återvinns för att återigen användas i massatillverkning. Du kan också läsa lite om nya produkter av skogsråvara som kan komma att se dagens ljus framöver.

Massa- och papperstillverkning
Om kartongtillverkning
Pappersåtervinning och returfiber

Nya produkter från skogsråvara

 

Sugen på att själv driva ett pappersbruk?
Då kan det vara bra att öva lite först och se om du har vad som krävs. I skogsindustriföretaget Södras spel "The Mill" kan du utmana dig själv och medtävlare i konsten att driva ett pappersbruk.

Till spelet "The Mill"

Hur många kilo ved går det då åt till ett kilo papper?

En snackis som skogsbranschen berörs av idag verkar vara diskussionen om hur mycket papper som åtgår till exempelvis direktreklam, telefonkataloger med mera, med mera.

I pressen diskuterar man då och då om hur många träd som går åt för att framställa pappersmassa. Enligt Hälsingborgs Dagblad spenderar handeln och företagen tio miljarder kronor om året på direktreklam, som konsumenten ofta inte vill ha. Det blir i pappersmassa räknat ungefär 50 kilo per hushåll. Metro i Malmö skrev exempelvis att det går åt 0,7 träd för att få fram 50 kg pappersmassa. Detta bemöttes av bloggen Second-opinion.se som har ringt runt till ett antal företrädare för skogsnäringen och frågat om det stämmer. Skogsindustrierna och SCA säger att det är en alldeles för hög siffra för den papperskvalitet det är fråga om. Enligt dem går det ”bara” åt 0,3 träd per 50 kg pappersmassa.

SkogsSverige försöker härmed redovisa fakta i målet och publicera några tumregler som kan vara bra att ha i ryggen när man som lekman diskuterar denna inte helt enkla fråga.

Vem har rätt då?
Att tala om antal träd i detta sammanhang är lite missvisande. Många ser säkert framför sig stora, stolta furor som mals till pappersmassa.
Sanningen är dock att det typiska massavedsträdet är en mindre gran  som är mellan 10 och 15 meter hög med en diameter i brösthöjd (1,3 meter över marken) på cirka 12-15 cm. Stora tallar och granar blir  nästan enbart sågtimmer, såvida de inte har något kvalitetsfel som klassar ner dem till massaved. Vanligen blir endast en kort toppdel  en massavedsbit. 

Vi kommer i det följande att tala om förbrukad  kilogram ved per kilogram producerad pappersmassa.  Sedan får var och en som vill räkna om det i antal träd av valfri storlek

Hur många kilo ved går det på ett kilo direktreklam?
SkogsSverige undersökte saken med professor Per Engstrand som forskar vid Institutionen för Naturvetenskap teknik och matematik på mittuniversitetet i Sundsvall. Han hade en hel del att säga, så häng med här nu.

  • Per Engstrand räknar med att det går åt 2,5 fastkubikmeter under bark för ett ton mekanisk massa.
    Utbytet blir c.a 98%. Den färska granveden har en densitet på 400-450 kg/m3 .
  • Direktreklam som det handlar om i det är fallet produceras av enkelt tidningspapper, samt ljusare tidningspapper (improved news) Tidningspapper är ett obestruket papper bestående av fibrer och fyllnadsmedel.
  • Genom utveckling av förbättrade kvaliteter trycks även bilagor, tidskrifter och reklam i stor utsträckning på tidningspapper

Sedan finns det alternativ som

-SC-A och SC-B (supercalendered magazine paper) A och B står för olika ljushet. De innehåller en stor andel mineralbaserat fyllningsmedel (filler, tex kaolinlera))
Även LWC bestruket (light weight coated) är ett tunt papper med högkvalitativ tryckyta och bra bildåtergivning,kan komma ifråga om man ställer högra krav på tryckningen och färgåtergivningen.
Gemensamt för samtliga kvaliteter är att de innehåller minst 65 % mekanisk massa (eller returmassa) samt en hög andel filler (fyllnadsmedel i form av lera).

Om man summerar upp det hela kan man säga att det går en enda ganska liten gran till 50 kg direktreklam om man tar hänsyn till inblandning av returfibrer och fyllningsmedel (filler).

Slutsatser, enligt Per Engstrand:
"Eftersom 80% av tryckpapperet samlas in och blir returpappersmassa är det rimliga svaret att vi förbrukar max 0,3 kilo ved per kg papper sett över vedfibrernas livscykel i systemet".

"”Om man genomlyser problematiken är resultatet för Norden och stora delar av Europa att det netto inte går åt ett endaste träd vid produktion av direktreklam, detta är då sett ur ett systemperspektiv, dvs med hänsyn till att vi alltid planterar nya träd efter avverkningar.”

"Alternativet till att tillverka vedfiberbaserade produkter eller att använda skogen som bränsle för att ”spara” träd är ju att det får stå i skogen och ruttna bort. "

Vi får ändå inte glömma bort mångfaldsperspektivet. En del träd bör ju få stå kvar, till gagn för organismer som behöver död ved för sin existens.

Faktarutor:
vad väger träd av olika storlekar?

Något som man mer sällan tänker på är hur mycket ett träd som står och växer i skogen egentligen väger.
Nedan hittar du några exempel  på vad träd i olika storlekar väger
Vi talar då om ovanjordsdelen , mer specifikt den del som befinner sig ovanför sågskäret när trädet fälls.

Exempel 1. 

Gran , Skaraborgs Län
Diameter i brösthöjd (DBRH)  40 cm
Höjd: 24 meter
Volymen på trädet inklusive grenar, topp och bark blir 1,306 skogskubikmeter (M3sk)
Rått granvirke väger c.a 1040 kg/kubikmeter. Detta träd skulle då väga c.a 1 350 kg.
(Densiteten varierar dock mellan olika delar av trädet  men vi förenklar och tar ett medelvärde)
Då inkluderar det vattnet i veden förstås.
Om man tar bort grenar, topp och bark blir det kvar 1,306/1,2 = 1.088 kubikmeter
Då får vi fram att vikten på stamveden under bark väger 1,088*1040= 1131kg
Av detta är   55-60 % vatten .
Då åter står 1131*0,45=  509kg ved
Om  1 kg direktreklam   innehåller mellan 0,3 och 0,7 kg ved  beroende på papperskvalitet
Kan vi ur detta träd få ut
 509/03 = 1696 kg direktreklam enklare papper
Eller 509/0,7= 727 kg direktreklam mer glättat papper

I verkligheten är det inte sådan stora träd som blir pappersmassa. Tanken med exemplet är att skapa förståelse för hur mycket ett stort levande träd väger och att allt detta är skapat via fotosyntesen av solljus ,koldioxid, och vatten, utan anabola steroider  –är det inte fantastiskt?!!

 

Exempel 2. Ett typiskt massavedsträd i första gallring.

Gran , Västernorrlands län
Diameter i brösthöjd (DBRH)  15cm
Höjd: 14meter
Volymen på trädet inklusive grenar, topp och bark blir 0,127 skogskubikmeter (M3sk)
Rått granvirke väger c.a 1040 kg/kubikmeter. Detta träd skulle då väga c.a 132 kg.
(Densiteten varierar dock mellan olika delar av trädet  men vi förenklar och tar ett medelvärde)
Då inkluderar det vattnet i veden förstås.
Om man tar bort grenar, topp och bark blir det kvar 0,127/1,2 = 0,106 kubikmeter
Då får vi fram att vikten på stamveden under bark väger 0,106*1040= 110 kg
Av detta är   55-60 % vatten .
Då åter står 110*0,45=  49,5 kg  vi avrundar till 50kg ved
Om  1 kg direktreklam   innehåller mellan 0,3 och 0,7 kg ved  beroende på papperskvalitet
Kan vi ur detta träd få ut
 50/03 = 167 kg direktreklam enklare papper
Eller 50/0,7= 71kg direktreklam mer glättat papper

Exempel 3. Ett typiskt massavedsträd i första gallring 2.

Gran , Västernorrlands län Diameter i brösthöjd (DBRH)  12cm
Höjd: 12meter
Volymen på trädet inklusive grenar, topp och bark blir 0,074 skogskubikmeter (M3sk)
Rått granvirke väger c.a 1040 kg/kubikmeter. Detta träd skulle då väga c.a 77 kg.
(Densiteten varierar dock mellan olika delar av trädet  men vi förenklar och tar ett medelvärde)
Då inkluderar det vattnet i veden förstås.
Om man tar bort grenar, topp och bark blir det kvar 0,074/1,2 = 0,062 kubikmeter (62 liter)
Då får vi fram att vikten på stamveden under bark väger 0,062*1040= 64,48 kg
Av detta är   55-60 % vatten .
Då åter står 64,5*0,45=  29kg ved
Om  1 kg direktreklam   innehåller mellan 0,3 och 0,7 kg ved
Kan vi ur detta träd få ut
 29/03 = 97 kg direktreklam enklare papper
Eller 29/0,7= 41kg direktreklam
mer glättat papper