Ägande och nyttjande av skogsmarken

 

Dikare

Detta material syftar till att ge lekmannen och den intresserade en inblick i hur markerna i detta land fördelats och använts sedan medeltiden. Ägoförhållandena och vilka som haft nyttjanderätten till markområden har ändrats ett flertal gånger under seklernas gång. Maktpolitiska faktorer har i hög grad spelat in. När dessa har ändrats har synen på markanvändning och äganderätt också ändrats.

På medeltiden, i Norrland, ända in på 1500 och 1600-talen, ägdes marken av den som bosatte sig där. Hur mycket mark han kunde kontrollera berodde på vad han kunde försvara mot andra. Från Gustav Vasa och framåt växte sig den svenska kungamakten stark. Kungen, som var staten, ansåg dock att all mark som inte användes, ägdes av kronan. Så småningom bestämde sig staten för att dra gränser mellan så kallad kronomark och den som ägdes av enskilda bönder eller gemensamt inom en socken. Den viktigaste anledningen (vid den tiden) var att kronan ville avsätta skog till den för landet så viktiga järnhanteringen.

På så vis startade avvittringsprocessen i slutet av 1600-talet. Avvittringen innebar alltså en gränsdragning mellan statens mark och enskild mark i områden där ägarförhållanden tidigare varit oreglerade. Processen avslutades först 1925. Vi gör en resa i tiden och beskriver hur detta gick till. Huvudspåret är avvittringen i Norrland. Processen påverkades av händelser i världen vilket förändrade inriktningen flera gånger. Det som hände under avvittringsepoken påverkar markanvändningen samt floran och faunan ända in i vår tid. Här kan du också läsa lite om vad skogen har nyttjats till historiskt och om allemansrättens ursprung.

Materialet är på inget sätt fullständigt, men ger förhoppningsvis en inblick i spelet om marken även för den som inte är insatt sedan tidigare. Den som vill fördjupa sig hänvisas till skriven litteratur, samt en del material som finns på webben. Utöver de angivna källorna och lästipsen finns massvis med litteratur om avvittringen och fördelningen av skogstillgångarna. Skogsbiblioteket, SLU, Kungliga Skogs och Lantbruksakademien eller Skogshistoriska sällskapet är utmärkta ställen att kontakta om man vill hitta litteratur inom ämnet. 

Allemansrättens ursprung

Avvittringen i korta drag

Den äldre avvittringen

Den yngre avvittringen

Avvittringen i Ångermanland

Avvittringen i lappmarken

De tidiga allmänningarna

Eftertankar kring avvittringen

Lappmarksgränsen och Lappmarksplakatet

Produkter från skogen

Pottaska - viktig skogsprodukt på sin tid

Storskifte och laga skifte

Sågverkens framväxt

Skogsnyttjandet har förändrat landskapet

Skogspolitiska beslut under tre sekel

Vem ägde skogen?

Äldre avvittringsstadgor

Äldre mått för lantmätare

Källförteckning