Fakta om...

1 of 32

Varje dygn kommer 40-50 billaster med timmer till sågverksområdet från mellanlager på olika håll. Den årliga mängden timmer (320 000 kubikmeter) skulle räcka från Kiruna och Malmö om det lades ut på ett led.

Stora traktorer lossar ett släp med 45 kubikmeter på några minuter. Den största trucken tar ett helt vagnslass i ett enda grepp.

Stockarna mellanlagras före inmätningen i högar för varje trädslag.

I mätstationen fördelas timret med hjälp av mätramar efter längd, diameter och kvalitet. Virkesmätarens kvalitetsbedömning ligger sedan till grund för den slutgiltiga betalningen till leverantören av virket. Personalen som arbetar vid inmätning är anställd av Virkesmätarföreningen (VMF), en fristående och opartisk organisation.

Sedan följer mellanlagring där varje klass kan ha en spännvidd på 10-20 mm. Sedan samlas de upp i så kallade batcher inför sågning av en viss dimension. En batch kan vara allt från 1000 till 5000 stockar. Sedan lyfts dessa in till timmerrännan.

Efter barkmaskin med och rundreducerare som tar bort rotben nertill på stockarna är timret redo att transporteras vidare till...

...en 3-D mätram som mäter in stockens grovlek, kvalitet, pilhöjd med mera. Den står i förbindelse med en dator som är kopplad till stockrundvridaren som gör att stocken vrids i rätt sågläge...

...innan den går in i första såg som tar ut två bräder vilka fördelas vidare till två kantverk. Sedan går virkesbiten över till inmatningen och ut genom kantbänken där ribben kantas bort och rasar ner i undervåningen för att förvandlas till flis för massaindustrin. Även bark och sågspån återanvänds till energi.

Stocken kommer ut ur första sågen, tippar omkull och går in i bandsåggrupp två, där man tar ut två bräder till som går vidare till ett annat kantverk.

Återstoden av stocken går till såggrupp tre...

...där den slutgiltiga sönderdelningen sker.

Hela processen övervakas inifrån kontrollrummet med hjälp av modern teknik. Operatören styr även timmerkranen vid inmatningen och ett kantverk.

Ljusramar och kameror kopplade till datorer läser in kvalité, bredd och hur mycket kvist och kviststruktur det finns.

Priser på dom olika kvaliteterna finns i datasystemet för att ge ett optimerat uttag från virket i förhållande till längd och diameter. Med ett knapptryck i datorn ändras sågarnas inställning.

Den process som förr krävde mängder av arbetare kan idag några få men välutbildade och rutinerade anställda ha sin hand.

Driftpersonalen ser bland annat till att det kommer fram en bräda i taget, med ytsidan uppåt.

Trots all teknik är det vanlig handkraft som krävs när det någon krokig bräda ställer till det.

Efter avlägget går virket upp till råsortering. Beroende på vilken kvalitet sorteraren har tryckt och vilken längd det är så går det ner i respektive fallfack. Vissa kvaliteter går direkt ner till vidareförädlingen.

Längd, bredd och kvalité registreras automatiskt.

Fortfarande krävs ett vant öga för en mer precis bedömning. När plankan går fram på en vändstjärna har han ungefär tre sekunder på sitt att avgöra vilken kvalitet han vill ha.

Då plankan gått ut ur bedömningsområdet är registrerar en kamera in längden på virkesstycket och en mätare läser in tjocklek och bredd.

Datorer räknar ut hur många stycken som behövs i ett virkespaket och från vilket sorteringsfack innan ströläggningsmaskinen sätter samman så kallad batch som sedan tas in i torken.

Mellan varje lager läggs 30 mm tjocka torkströn så att den varma luften i torken kan cirkulera fritt. Den återstående fukthalten kan variera mellan 8-18 procent beroende på vad kunden beställt.

Efter några dagar i torken flyttas virket till ett svalmagasin där det får stå några dagar för en fuktutjämning (konditionering), så att den kvarvarande fukten sprider sig jämt i virkespartiet.

Sedan tas virket in i justerverket för en slutgiltig kvalitetsbedöming. Den första som görs är att defekter i roten på stocken, som ligger mot operatören, kapas bort.

Virkessorterarna är nästa anhalt och deras uppgift är att bedöma den slutgiltiga kvaliteten. Det krävs vana ögon och tar flera års erfarenhet innan man kan betrakta som en färdig sorterare.

I de traditionella sorteringar bedömer man i tre olika kvaliteter och det görs enbart genom visuell bedöming vid det här sågverket. Det finns också en laser som man lägger ut till stöd för att göra avkapet rätt.

Hon har ungefär två och en halv sekund på sig att göra bedömningen. När virket passerat sorteraren har man lagt in kvaliteter i datorn och var det slutliga kapsnittet ska ske.

Till sist sätts allt samman i ett paket som innehåller samma kvalitet och längd. Utförliga paketdata från datorn bifogas.

De färdiga virkespaketen körs ut till de rymliga magasinen. I Sävar sågas 165 000 kubikmeter virke varje år, varav en stor del exporteras till Japan och England. En hel del går i förädlad form till den japanska och svenska marknaden, med flera.

Senast ändrad: 2012-02-05 22:33

Produktion av sågade trävaror: cirka 18 miljoner kubikmeter (m3) sågade barrträvaror per år.

Export: Nästan 70 procent.

Produktion av spån-, plywood, träfiber-, mdfskivor: 0,8 miljoner m3

Export: 124 000 m3

Användningsområden för tallvirke
Inreda med trä - de 10 vanligaste träslagen
Skogsindustrin, en faktasamling 2009
Statistik för svensk trä- och möbelindustri
Trästad 2012
Våra vanligaste lövträslag
Översikt över delbranscherna i skogs- och träindustrin

Träskydd

Godkända träskyddsmedel
Svenska Träskyddsföreningen
Trä för utemiljö bör skyddas på rätt sätt
Träskydd -status, metoder och framtida utmaningar

mån	tis	ons	tors	fre	lör	sön
		1	2	3	4	5
6	7	8	9	10	11	12
13	14	15	16	17	18	19
20	21	22	23	24	25	26
27	28	29

mån

tis

ons

tors

fre

lör

sön

Fakta om...

Träskydd

Fakta om skogen

Organisationer

Medlemmar

Länkar

Filmer

Frågelådan

februari

Kurs & konferens

Skogen

Skogen i skolan

Användarinloggning

Sökformulär

Du är här:

Fakta om...

Träskydd

Fakta om skogen

Organisationer

Medlemmar

Länkar

Filmer

Frågelådan

februari

Kurs & konferens

Sociala Medier

Nyhetsbrev

Skogen

Skogen i skolan