Jämställdhet - metoder och verktyg

Här kommer du att få kunskap och råd om hur ditt företag eller organisation kan planera och genomföra ett framgångsrikt jämställdhetsarbete. Du kommer att få tips på vilka metoder du kan använda dig av beroende på i vilken fas av jämställdhetsarbetet ditt företag eller organisation befinner sig i.

Vad behöver vi tänka på innan vi sätter igång?
Att starta upp ett jämställdhetsarbete innebär att arbeta för förändring. Det kan vara bra att komma ihåg att all förändring i invandra mönster ofta väcker starka känslor. Kanske behöver vi prata om vad jämställdhetsarbete faktiskt innebär för att alla ska förstå vikten av förändringen? Har vi olika bilder av vad jämställdhet är finns också risk att vi fokuserar på fel insatser och att arbetet organiseras på ett sätt som inte blir hållbart. Inled därför en jämställdhetssatsning med att reda ut begreppen – vad är jämställdhet och vad kan arbetet innebära för förändring och för vinster hos oss?

För att ett jämställdhetsarbete ska bli långsiktigt hållbart och organisationen ska kunna se resultat av förändringsarbetet behöver jämställdhet bli en återkommande punkt på dagordningen. Det räcker inte med en halvdagsutbildning eller att sätta ihop ett kortsiktigt projekt. Förändring av strukturer och normer tar tid. Men resultatet kan vara en hälsosammare och kreativare arbetsplats där personalen trivs och den kompetens som finns verkligen kan kommer till sin rätt - så våga tänk långsiktigt!

Forskning visar också att framgångsrikt jämställdhetsarbete är ledningsstyrt. Ledningen har det strategiska ansvaret och cheferna har det operativa ansvaret. Det är ledningen som ska ta de strategiska besluten och sätta övergripande mål. Cheferna och alla medarbetare har sedan ett gemensamt ansvar för det vardagliga arbetet. Jämställdhetsarbetet ska vara lika relevant för alla oavsett kompetensområde, arbetsuppgifter och funktion på arbetsplatsen. Alla på arbetsplatsen kan och behöver bidra för att hålla arbetet med jämställdhet levande. På samma sätt som med allt annat förändringsarbete är det viktigt att det finns en plan, tid och resurser avsatta för att driva jämställdhetsarbetet långsiktigt. En mycket vanlig anledning till att jämställdhetsarbetet stannar av är att en ensam person får ansvar för arbetet, ofta utan egentligt mandat, resurser eller tid för arbetet. Att lägga ansvaret för jämställdhetsfrågorna på en person på det här sättet är inte effektivt och omöjliggör långsiktigt hållbara resultat av satsningen.

Hur gör vi jämställdhet?
En vanlig missuppfattning om jämställdhetsarbete är att det enbart handlar om att få syn på ojämställdheten. På en arbetsplats kan det innebära att reflektera kring, kartlägga och analysera exempelvis jargonger, arbetsuppgifter, löner eller positioner. Det kan också handla om att ha i åtanke hur olika beslut som fattas, internt eller externt på arbetsplatsen, påverkar kvinnor och män i deras liv. Att synliggöra kvinnor och mäns olika villkor och förhållanden är en viktig del av ett jämställdhetsarbete men med den nya kunskapen kommer också ett ansvar att genomföra faktiska förändringar för att utjämna de skillnader vi konstaterat. Metoderna som används i jämställdhetsarbetet är inte heller ett mål i sig utan enbart ett medel för att uppnå jämställdhet. Att en verksamhet använder sig av en systematiserad metod för jämställdhetsarbete betyder inte att verksamheten är färdig med sin jämställdhetsutveckling. Jämställdhetsarbete handlar om att förändra maktstrukturer, att faktiskt avsätta tid och resurser för att genomföra konkreta förändringar i hur organisationen fungerar och bedriver sin verksamhet. Jämställdhetsarbetet får inte reduceras till att enbart bli till en administrativ rutin som kan avklaras på några rader i verksamhetens årsrapport. Jämställdhetsarbetet kräver kontinuerlig reflektion kring arbetsplatsens kultur och relationer som rör kön och makt på arbetsplatsen.

Förändringsarbete handlar också alltid i grund och botten om att förändra det egna beteendet. Personer som finns och verkar på en arbetsplats har därför alltid möjlighet att bidra till förändring här och nu. Vi kan alla på ett direkt sätt bidra till en jämställdhetsutveckling i samhället och på vår arbetsplats genom att försöka agera jämställt. Små förändringar i vardagliga sociala interaktioner bidrar i det större perspektivet till en mer jämställd arbetsplats. Du kan exempelvis tänka på hur du bemöter kvinnor och män och anstränga dig för att bemöta personer på samma sätt oavsett kön, du kan försöka att inte kategorisera sysslor och saker i maskulint och feminint och du kan avstå från att skratta åt sexistiska skämt.

Vilken metod ska vi välja?
Vilka metoder vi väljer för vårt jämställdhetsarbete är avgörande för vilket fokus arbetet får och hur långt vi kan komma i vår förändringsprocess. Det är viktigt att välja en metod som passar den fas i jämställdhetsarbetet just vår verksamhet befinner sig i. Vi kan alltså inte enbart luta oss mot en specifik metod och tro att den alltid ska fungera hos oss. Olika metoder kompletterar varandra och kan behöva avlösa varandra för att vi ska kunna komma vidare i vårt jämställdhetsarbete.

Jämställdhetsarbetet får heller inte bli enbart en strävan efter att rätta till skeva siffror i organisationen. Jämställdhet är så mycket mer än att antalet kvinnor och män ska vara lika på olika positioner och platser. Det handlar också om kultur, om utrymme och om att öppna upp normer. Därför är en kombination av kvantitativa metoder och kvalitativa metoder för jämställdhet ofta att föredra i ett långsiktigt förändringsarbete.

Att arbeta med jämställdhet ur ett kvantitativt perspektiv innebär att sträva efter jämn könsfördelning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, på olika positioner och befattningsnivåer. En jämn könsfördelning anses råda då andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40/60 procent eller jämnare. Ett kvantitativt jämställdhetsarbete kan också handla om att undersöka hur lönerna är fördelade mellan kvinnor och män på arbetsplatsen, hur många månader kvinnor och män tar ut föräldraledighet eller räkna antalet sjukdagar för gruppen kvinnor respektive gruppen män.

I det kvalitativa jämställdhetsarbetet handlar det om att få svar på varför strukturerna ser ut som de gör och kunna förstå mekanismerna bakom siffrorna. Det handlar om att uppmärksamma attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnors och mäns olika val. Det kvalitativa jämställdhetsarbetet synliggör och försöker utmana de strukturer som inte nödvändigtvis förändras i och med en jämn fördelning av kvinnor och män. Tillexempel kan ett kvalitativt jämställdhetsarbete vara en intervjustudie där personer på arbetsplatsen anonymt får beskriva huruvida normer kring kön har inverkan på exempelvis deras möjlighet att få igenom sina idéer eller avancera inom organisationen. Medan en kvantitativ analys kan synliggöra ojämställdhet genom att visa på hur resurser fördelas olika mellan kvinnor och män kan en kvalitativ analys sedan förklara varför resurserna fördelas som de gör.

Oavsett om vi använder oss av kvantitativ eller kvalitativ metod för att arbeta med jämställdhet på vår arbetsplats är det viktigt att hela tiden behålla ett analyserande och reflekterande perspektiv samt hålla fokus på långsiktig förändring.

 

Källor
Jämställ.nu

Eriksson-Zetterquist, U. & Renemark, D. (2011). Jämställdhet i organisationer: hur förändring görs hållbar. Stockholm: Liber.

Franzén, C. (2010) Det lönar sig: genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri. Uppsala: Näringslivets ledarskapsakademi.

Hjertson, M. & Svaleryd, K. (2011) Likabehandling i arbetslivet, en handbk för chefer: så följer du den nya diskrimineringslagen. Malmö: Liber.

Jutterdal, A. (2008). Jämställdhetsarbete — en utmaning för kommuner och landsting! Sveriges Kommuner och Landsting.

Jämställ.nu

Mark, E. (2007). Jämställdhetsarbetets teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Rönnblom, M. (2011). Vad är problemet? Konstruktioner av jämställdhet i svensk politik. Tidskrift för genusvetenskap. Nr. 2-3: 35-55.

SOU (2007:15). Jämstödspraktika – metodbok för jämställdhetsintegrering. Stockholm: Fritzes.

SOU (2007:15). Stöd för framtiden — om förutsättningar för jämställdhetsintegrering: slutbetänkande från JämStöd jämställdhetsintegrering i staten. Stockholm: Fritzes.

Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.