Enskilt skogsägande

Kort fakta om skogsägande

  • År 2011 fanns det totalt 327 727 skogsägare, varav 38 procent var kvinnor och 61 procent var män. Det innebär totalt 124 050 kvinnor och 199 145 män.
  • Skogsbrukare är det näst vanligaste yrket bland egenföretagande kvinnor och det femte vanligaste bland män.
  • Kvinnors skogsfastigheter är mindre än mäns. Kvinnor äger i genomsnitt 55 hektar jämfört med männens 67 hektar.
  • Män tar i större utsträckning än kvinnor hand om sin skog själva, medan kvinnor oftare lejer bort skötselåtgärder.
  • Vid samägande står oftare en man än en kvinna som kontaktperson.
  • Kvinnor har i större utsträckning ärvt sin skog eller fått den som gåva, medan män oftare förvärvar skog genom släktköp. Kvinnor tar också i större utsträckning över skog tillsammans med syskon.
  • År 1845 trädde principen om lika arvsrätt i kraft med det fanns dock bestämmelser som gjorde att döttrar ofta fick minde och sämre marker än sina bröder. Inte förrän 1950 fick kvinnor samma formella rättigheter som män att förvalta egen skog.
  • Andelen skogsägande kvinnor ökade med hela 86 procent mellan åren 1976 och 1992, vilket främst berodde på att barnen i en familj började ärva gemensamt. Det var inte längre bara någon av sönerna som fick ärva skogsegendom. Trots detta finns, än idag, tendenser att döttrar oftare utesluts från överlåtelse av skogsfastighet än vad söner gör.
  • Män har i högre utsträckning än kvinnor skogsbruk som sin huvudsakliga sysselsättning. Skogsägande män har också, oftare än skogsägande kvinnor, någon form av skoglig utbildning och är i större utsträckning huvudansvariga för beslut och löpande arbete med skogen.

Skogsägande ur ett genusperspektiv
Studier visar att det finns betydande skillnader mellan skogsägande kvinnor och män i deras relation till och ansvar för skogsbruket. Även om antalet kvinnor som äger skog har ökat markant genom åren är fortfarande den allmänna bilden av skogsbrukaren en man. Detta får konsekvenser för både skogsägande kvinnor och män och deras förutsättningar och möjligheter att bedriva aktivt skogsbruk.

Skog och arbete i skog har traditionellt förknippats med män och mäns arbete. Ofta upplever kvinnor inte samma självklarhet att vistas i skogliga sammanhang som skogsägande män gör. Enligt forskning på området anser en stor del av skogsägande kvinnor att de inte bemöts på ett professionellt sätt, att de blir osynliggjorda eller får orimligt mycket uppmärksamhet just på grund av att de är kvinnor.

Genus inverkar på både kvinnors och mäns intresse för skogen och tillgång på skogsmark. Arvstraditioner i kombination med synen på kapitalförvaltning anses vara viktiga orsaker till varför skogssektorn är könssegregerad. Ägandet av företag och mark ofta har ofta gått från far till son och söner har uppfostrats till att vara intresserade av skog. Döttrar har inte på samma sätt setts som möjliga kapitalägare och förvaltare.

Män, i större utsträckning än kvinnor, blir på så vis inskolade i förvaltningen av skog under sin uppväxt, vilket påverkar deras intresse av att ta över skogen. Detta inverkar på hur genus skapas och omskapas. Studier har visat att förväntningar inte bara skapas och omskapas inom familjen, även skogsbranschen reproducerar en bild av skogsbrukaren som en hårt arbetande man. En sådan bild gör det svårare för kvinnor och män, som inte känner igen sig i den typen av maskulinitetsroll, att känna att de ”passar in” i skogsbranschen.

Nätverk för kvinnor
Det finns flera befintliga nätverk och intresseföreningar för skogsägande kvinnor. Flera av dem anordnar möten, utbildningar och olika evenemang. Här är några av dem:

Spillkråkan – Intresseförening för kvinnor som äger skog och som tycker det är viktigt med ett hållbart skogsbruk och att kvinnors inflytande över skogsnäringen stärks.

Säf-kvinnorna – Arbetar för att öka intresset för skogliga frågor bland kvinnor och verkar för att fler kvinnor ska äga och förvalta sin skogsfastighet.

Dryaderna – Förening av skogligt intresserade kvinnor som erbjuder kvinnor kunskaper om dagens och morgondagens skogsbruk.

Grenverket – Ideell obunden förening för skogsintresserade kvinnor i Blekinge.

Skogskvinnorna – Förening för kvinnor som äger skog eller verkar i skogsnäringen i Värmland.

Skogskällingarna – Nätverk för tjejer och kvinnor, ung som gammal, som har intresse av skog.

 

 

Källor
Ds. (2004:39) Det går långsamt fram… – jämställdheten inom jord- och skogsbrukssektorn. Stockholm: Fritzes.

Håkansson, N. (2009) Kvinnors skogsägande. Genus 03/09.

Landsbygdsdepartementet (2011). Konkurrenskraft kräver jämställdhet. Jämställdhetsstrategi för skogsbrukssektorn. Linköping: LTAB.

Lidestav, G. (2000). Attityder till skogsbrukets miljöfrågor och visad naturhänsyn bland kvinnliga respektive manliga skogsägare. (Forskningsrapport). Sveriges lantbruksuniversitet: Institutionen för skogsskötsel. 907 32 Umeå.

Lidestav, G. (2003). Vad gör kön i skogen? Fakta Skog. 2003: 10.

Lidestav, G. (2003). I konkurrens med en bror – könsrelaterade överlåtelsemönster inom det samtida svenska familjeskogsbruket.(Forskningsrapport). Sveriges Lantbruksuniversitet: Institutionen för skogsskötsel. 907 32 Umeå.

Lidestav, G. (2006). Gender structures in Swedish family forestry. I: Späeth, R. (ed.) Time for action – Changing the gender situation in forestry. Report of the team of specialists on gender and forestry. Rom: FAO.

Lidestav, G & Ekström, M. (2000). Introducing Gender in Studies on Management Behaviour Among Non-industrial Private Forest Owners. Scandinavian Journal of Forest Research. 15: 3, 378-386).

Lidestav, G. & Sjölander, A. E. (2007). Gender and forestry: A critical discourse analysis of forestry professions in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research. 22:4, 351-362.

Nilsson, T. Kvinnor i skogen: 38 procent rena glädjesiffran. Publicerad 22 mars 2012 i Skogen.

SCB

SOU (2004:43) Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes.