Arbetsmarknaden

Skogsbranschen är en del av den könsuppdelade arbetsmarknaden i Sverige, där positioner och makt är ojämställt fördelade mellan kvinnor och män. Sverige har en av världens mest könsuppdelade arbetsmarknader och skogssektorn är bland de sektorer i Sverige där den ojämna representationen av kvinnor och män är som mest tydlig.

År 2013 var:

  • 17 procent av de sysselsatta inom det storskaliga skogsbruket kvinnor.
  • 4 procent av de sysselsatta inom skogsentreprenörsföretag kvinnor.

Skogssektorn arbetar med att förändra denna ojämställda situation på arbetsmarknaden av flera olika anledningar. Att arbeta för en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden motiveras utifrån demokrati- och rättviseperspektiv men också utifrån ekonomiska perspektiv. Ökad jämställdhet innebär även ökad hållbarhet, både ur ett samhälls- och sektorspecifikt perspektiv.

En könsuppdelad skogssektor
En könsuppdelad arbetsmarknad innebär att kvinnor som grupp och män som grupp arbetar inom olika områden, sektorer och nivåer i samhället. Könsuppdelningen är ett resultat av samhällsstrukturer. Dessa strukturer påverkar våra livsval, möjligheter och förutsättningar och skiljer sig åt beroende på om du är kvinna eller man.

Glasväggen
Könsuppdelningen inom skogssektorn kan beskrivas som både horisontell och vertikal. För att beskriva den horisontella könsuppdelningen används ibland metaforen glasvägg. Det innebär att kvinnor och män ofta arbetar inom olika branscher och att det ofta är svårt för kvinnor att bryta sig in i traditionellt mansdominerade sektorer.

Förutom att kvinnor och män arbetar inom olika sektorer i så stor utsträckning, är det också vanligt att kvinnor och män har olika yrken och arbetsuppgifter inom samma bransch. Det är också ett exempel på horisontell könsuppdelning. Studier har visat att kvinnor inom skogsbranschen i större utsträckning än män arbetar med utbildning, information, administration och juridik.

Ett stort problem med en könsuppdelad arbetsmarknad är att arbetsmarknadens struktur förstärker våra föreställningar om kön och att det skulle finnas grundläggande skillnader mellan kvinnor och män. Våra uppfattningar om hur kvinnor och män är eller bör vara kan fungera som hinder för människor i deras livsval men kan också skapa orättvisor och diskriminering inom arbetslivet.

Glastaket
Glastaket brukar användas som metafor för att beskriva vertikal könsuppdelning. Glastaket kan förklaras som ett strukturellt hinder som förhindrar och försvårar för kvinnor och andra marginaliserade grupper att avancera i arbetslivet.

Inom skogssektorn arbetar kvinnor som grupp och män som grupp inom olika nivåer. Studier har visat att antalet kvinnor på högre poster är inte i proportion till antalet utexaminerade kvinnor vid skogliga utbildningar. Studier har också visat att skogsutbildade män en större variation i sina arbetsuppgifter och även en enklare väg till högre poster än skogsutbildade kvinnor.

Diskrimineringslagen och aktiva åtgärder i arbetslivet
Att arbeta mot diskriminering och för jämställdhet är ytterst ledningens ansvar. Som arbetsgivare och chef är det därför extra viktigt att ha kunskap om diskrimineringslagen och vad den innebär. Diskrimineringslagen har två övergripande syften:

  • Förbud mot diskriminering.
  • Krav på förebyggande arbete genom aktiva åtgärder.

Diskrimineringsförbudet skyddar individer från diskriminering och aktiva åtgärder syftar till att ändra strukturer i verksamheten som kan leda till diskriminering. Aktiva åtgärder syftar med andra ord på att förebygga diskriminering. Arbetsgivaren ska arbeta aktivt för att förebygga diskriminering inom dessa områden:

  • Arbetsförhållanden
  • Föräldraskap
  • Trakasserier
  • Rekrytering
  • Utbildning och kompetensutveckling

En viktig del i arbetsgivarens ansvar på arbetsplatsen är att det ska vara en jämn fördelning av kvinnor och män både inom olika befattningar och inom olika yrkesområden. Det ska råda i huvudsak jämn könsfördelning, vilket innebär minst 40 procent män eller kvinnor inom varje arbete. Den jämna könsfördelningen ska med andra ord finnas både horisontellt och vertikalt – både inom olika arbetsområden och inom olika befattningar.

Jämställdhetsplan
Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare med 25 anställda eller fler upprätta en jämställdhetsplan som ska revideras vart tredje år. Jämställdhetsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.

Läs mer om planarbetet: planarbetet

Intresserad av information kring det branschgemensamma arbetet med jämställdhet? Titta in på:

Jämställdhet som branschgemensam strategi – projekt med syfte att skapa en erfarenhetsbaserad plattform för jämställdhetsinnovation i skogsbrukssektorn.

 

Källor
Brandth, B. & Haugen, S. M. (1998). Breaking into a Masculine Discourse: Women and Farm Forestry. Sociologia Ruralis. 38: 3, 427-442.

Lidestav, G. & Wästerlund, D. (1998). Skogsutbildade kvinnors och mäns villkor i arbetslivet – resultat från en enkätundersökning (Arbetsdokument nr 4). Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogsteknik, 907 32 Umeå.

Lidestav, G. (2006). Gender structures in Swedish family forestry. I: Späeth, R. (ed.) Time for action – Changing the gender situation in forestry. Report of the team of specialists on gender and forestry. FAO: Rom.

Lidestav, G. & Sjölander, A. E. (2007). Gender and forestry: A critical discourse analysis of forestry professions in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research. 22:4, 351-362.

Miller, W., Kerr, B. & Reid, M. (1999). A national study of gender-based occupational segregation, in municipal bureaucracies: Persistence of glass walls? Public Administration Review, vol. 59, 218-229.

Muhonen, T. (2010). Kvinnors karriärutveckling i ett longitudinellt perspektiv. Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 16, nr 1, 43-58.

Nyberg, A. (2008). Jämställt och könssegregerat. Stockholm: Premiss Förlag.

Osika, I. & Klerby, A. (2008). Pengar nu! En handbok i gender budgeting. Sveriges kvinnolobby.

Robertsson, H. (2003). Maskulinitetskonstruktion, yrkesidentitet, könssegregering och jämställdhet. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Skogsstyrelsen/Skogsstatistisk årsbok 2013

SOU (2004: 43). Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU (2007:15). Stöd för framtiden — om förutsättningar för jämställdhetsintegrering: slutbetänkande från JämStöd jämställdhetsintegrering i staten. Stockholm: Fritzes.

Westberg-Wohlgemuth, H. (1996). Kvinnor och män märks: könsmärkning av arbete – en dold lärandeprocess. Solna: Arbetslivsinstitutet.