Klimatet & skogen

Klimatet och skogen

Skogen påverkar och påverkas av klimatet

Världens skogar spelar en avgörande roll i det globala klimatsystemet. Dels för att skogen binder stora mängder koldioxid från atmosfären när den växer. Men också för att förnybar råvara från skogen kan ersätta fossil råvara och på så sätt hjälpa till att bromsa den globala uppvärmningen.

Jordens klimat blir varmare. De allra flesta klimatforskare är idag överens om att människan ligger bakom större delen av den temperaturökning som har skett de senaste 60 åren. Mänskliga aktiviteter släpper ut växthusgaser till atmosfären som i sin tur förstärker den naturliga växthuseffekten. Förbränning av fossila bränslen som olja, kol och naturgas är den största källan till växthusgaser. Av växthusgaserna är det koldioxiden som står för största delen av effekten.

Skogen binder koldioxid när den växer och fungerar som en så kallad ”sänka” för koldioxid i atmosfären. Därför påverkar det också klimatet när världens skogsarealer minskar, alltså när skog  huggs ner och marken omförs till åkermark, betesmark eller annan markanvändning. När skog huggs ner snabbare än den hinner växa upp blir effekten att halten av koldioxid ökar i atmosfären. Olika uppskattningar pekar på att mellan 10 och 20 procent av de totala utsläppen av växthusgaser globalt går att hänföra till avskogning. 

Skogen påverkas också av ett varmare klimat. Den globala uppvärmningen är ett hot mot ett stort antal skogslevande arter och mot skogens hälsa på många håll i världen. Med ett varmare klimat ökar riskerna för skador på skogen som angrepp av insekter och svampar, torka och frost. Ett varmare klimat innebär också risk för hårdare stormar och fler skogsbränder som kan ödelägga stora skogsarealer.

 

Skogen – en del av lösningen för att bromsa den globala uppvärmningen 

Att bromsa utsläppen av växthusgaser till atmosfären är en utmaning för världens länder. Genom det internationella klimatsamarbetet försöker man komma överens om gemensamma åtaganden. Inom EU har man enats om fyra klimatmål som ska vara uppfyllda fram till år 2020. Det handlar om att minska växthusgasutsläppen, sänka energiförbrukningen, höja andelen förnybar energi i den totala energikonsumtionen och höja andelen biobränsle i transportsektorn.

Läs mer om EU:s klimatmål på EU-upplysningen

Skogen kan spela en betydelsefull roll för att bromsa ökningen av växthusgaser i atmosfären. I huvudsak på två sätt:

  • Genom sin förmåga till kolinlagring - växande skog binder in kol genom fotosyntesesn och produkter från skogen lagrar kol under sin livscykel 
  • Genom att skogsråvara kan ersätta fossil råvara - skogens förnybara råvara kan användas för att ersätta fossil råvara och andra material som är energiintensiva att framställa

Samtidigt ska skogen förstås inte bara hjälpa oss med klimatproblematiken. Skogen har också andra värden som samhället vill bevara som biologisk mångfald, möjligheter till friluftsliv och rekreation och historiska värden. Det är en komplex utmaning att hitta en fungerande balans mellan kolinlagring, produktion av skogsråvara, skydd av biologisk mångfald och andra värden som vi vill ha av skogen. 

Skogen lagrar kol när den växer
De flesta typer av skogsekosystem i Sverige tar upp mer koldioxid än de avger och fungerar därför som en så kallad ”kolsänka”. Förenklat uttryckt så binder en växande skog in stora mängder koldioxid både i träden och i marken. När skogen röjs eller gallras förs biomassa ut ur skogen och kolförrådet minskar tillfälligt. Efter slutavverkning sjunker kolförrådet i de levande träden till noll. När skog återetableras påbörjas en ny cykel. Förmågan att binda in kol är som störst när träden växer som mest, dvs i ”medelåldern”. 

Biobränsle från skogen kan ersätta fossilt bränsle
Att öka användningen av förnybar energi är ett av målen i EU:s liksom Sveriges klimat- och energipolitik. Biobränslenas andel av Sveriges totala energiproduktion har ökat och den övervägande delen hämtas från skogen. Biproduktbränslen genereras i alla produktionsled; avverkningsrester i skogen, bark, spån och bakar i sågverken, bark och lignin i massaindustrin och trä- och pappersavfall från vidareförädlingsindustrin och samhället.  

Läs mer om bioenergi från skogen här på SkogsSverige

Trä kan ersätta mer energikrävande material
Trä är ett energisnålt byggnadsmaterial i jämförelse med många alternativ, och dessutom förnybart. Ett sätt att minska utsläppen av växthusgaser är att ersätta energiintensiva material som stål, betong eller aluminimum i byggkonstruktioner med trä. Träprodukter har också den fördelen att de binder kol under hela sin livstid. I många fall kan de dessutom återvinnas i form av energi när de är uttjänta.  

Läs mer om trä som material här på SkogsSverige

Förnybar vedfiber kan ersätta fossila råvaror 
I princip kan allt som idag görs av olja göras av förnybar biomassa istället. Därför har förnybar vedfiber från skogen blivit intressant som råvara till fler produkter än de vi tänker på som traditionella skosprodukter, som till exempel till textilier, ”gröna” kemikalier, kompositmaterial och smarta förpackningar. Forskning och utveckling pågår för att ta fram fler produkter baseras på förnybar skogsråvara. 

Läs mer om nya produkter från skogsråvara här på SkogsSverige

 

Läromedel "Skogen och klimatet"I läromedlet "Skogen och klimatet" från Skogen i Skolan kan du läsa mer om vilken roll skog, biobränslen, trä, papper och kartong spelar för klimatet. Du får också några glimtar av framtidens klimatsmarta skogsprodukter.  Läromedlet är slutsålt i tryckt version, men du kan läsa det som pdf här:

Till "Skogen och klimatet"

 

 

 

 

 

Att anpassa skogsbruket till ett förändrat klimat

En effekt av ett varmare klimat är att skogen växer bättre på de flesta marker. Det kan kanske låta som goda nyheter. Men samtidigt ökar också risken för skador på skogen. Torka, frostskador, skogsbränder, stormfällning, plantbetning, markskador, skadeangrepp av insekter och rotröta är problem som kan bli mer frekventa ju varmare klimatet blir. Samtidigt som ett hållbart brukande av skogen kan vara en del av lösningen på klimatproblemet så behöver alltså skogsbruket också anpassa sig till ett klimat i förändring. 

Som skogsägare finns det en del man kan göra för att förebygga skador som kan drabba skogen till följd av ett varmare klimat. Det kan till exempel handla om att sprida riskerna inför framtiden på fler trädslag vid anläggning av nya bestånd. Det kan också handla om aktiva val i beståndsvården som att gallra på rätt sätt och i rätt tid för att minska risken för snöbrott, stormskador och rotröta.     

Läs mer om klimatanpassat skogsbruk och se filmer på Skogsstyrelsens webbplats:

Skogsstyrelsen om skog och klimat

I Skogsstyrelsens guide Skogens klimatråd kan du som är skogsägare få en bild av hur klimatförändringarna kan påverka just din skogsfastighet och få råd om hur du kan klimatanpasa ditt skogsbruk.  

Skogsstyrelsens guide: Skogens klimatråd

 

 

Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet räknar med skogen

Skogen och klimatet hänger alltså ihop och världens skogar har också kommit att spela en allt större roll i arbetet med klimatkonventionen, det internationella ramavtal som är basen för det internationella samarbetet för att minska effekterna av klimatförändringar. Man talar om markanvändning och hur den förändras. Det handlar dels om att stora mängder koldioxid släpps ut i atmosfären när tropiska skogar avverkas och omvandlas till exempelvis betesmark. Att minska avskogningen i framförallt tropisk skog är därför en viktig del av Klimatkonventionens arbete. Därför säger Klimatkonventionen att länderna ska skydda ”sänkor” för växthusgaser och kolförråd i biomassa och mark, till exempel genom att minska avskogning och uppmuntra hållbart skogsbruk och återbeskogning. 

För Sveriges del anser regeringen generellt att skogsbruket spelar en viktig roll för att begränsa klimatförändringar och att en hög och stabil tillväxt i våra skogar är viktigt för att ta till vara skogens roll i klimatarbetet.  

Läs mer om Klimatkonventionen på Naturvårdsverkets webb

 

Läs mer:

"Skogsbrukets bidrag till ett bättre klimat"
KSLA:s tidskrift nr 4, 2010 

"Vägval för skogssektorn"
En syntes sammanställd av Future Forests av resultat från European Forest Sector Outlook Study II, SLU, 2012

"Kolet, klimatet och skogen - så kan skogsbruket påverka"
Rapport från ett MISTRA-finansierat forskningsprogram (LUSTRA) inriktat på ökningen av växthusgaser i atmosfären, 2008