Fakta om friluftsliv & jakt

Friluftsliv i skogen

Friluftsliv i skogen

Skogsindustrierna har flera år i rad frågat svenska befolkningen om deras inställning till skogen. Resultaten publiceras på Facebook.

  • 40 % av svenskarna spenderar tid i skogen minst en gång i veckan
  • "Inte tid" (35 %), "det blir bara inte av" (41 %), "långt till närmsta skog" (19 %) är de främsta hindren för människor att komma ut i skogen.
  • Det bästa med skogen är att ”det är lugnt och harmoniskt” (79 %), ”det är vackert” (70 %), ”luften känns frisk och ren" (69 %), "tystnaden" (64 %).
  • 53 % bland dem som har hemmaboende barn tycker det är kul för barnen att leka i skogen.
  • När svensken är i skogen vandrar hon (74 %), plockar svamp (38 %), plockar bär (37 %). 6 % älskar i skogen.
  • Män och kvinnor skiljer sig åt när det gäller rädslor för att vistas i skogen. Kvinnor är i dubbelt så hög grad rädda för att gå vilse, för ormar och för att bli anfallna av rovdjur. Mer än fem gånger så många kvinnor är rädda för överfall jämfört med män.
  •  70 % av den svenska befolkningen uppger att de vet vad de får göra enligt allemansrätten -  98 % vet att de inte får hugga julgran på annans mark.
  • 95 % anser att det är mycket eller ganska viktigt att barn har möjlighet att komma ut i skogen.

Statistisk Årsbok redovisar att 77 % av svenskar 25-64 år hade strövat i skog och mark under det senaste året (2011). 34 % hade gjort det mer än 20 gånger.

Rapporten Friluftsliv i förändring sammanfattar många av de olika undersökningarna om friluftslivet.

  • Svensken har i snitt tillgång till 3 ha skog per person. De regionala skillnaderna är stora. I Jämtland finns det 29 ha skog per person medan Stockholm bara har 0,2 ha skog per person.
  • Den tätortsnära skogen som ligger inom en eller max 2 km avstånd från bostaden är viktigast för oss. Den använder vi till vardags, på helgen kan vi förflytta oss upp till 40 km för att vistas i skogen.
  • 1977 plockade 60 procent av svenskarna blåbär eller lingon någon gång om året. Tjugo år senare (1997) hade siffran sjunkit till 30 procent. Bärplockandet har framför allt minskat bland yngre personer.
  • En tredjedel av svenskarna plockar svamp någon gång under året. Det sker i lika hög utsträckning idag som på 1980-talet. I snitt får vi med oss ungefär 3 kg svamp per person.

Friluftsliv och naturturism är inte bara en sysselsättning utan också en växande näringsgren i Sverige:

  • Det tätortsnära landskapet har blivit allt viktigare som rekreationsmiljö.
  • Friluftsliv är under vardagar ofta liktydigt med motionsaktiviteter medan man under helgen ofta har andra motiv som att uppleva avkoppling, vara nära naturen och att vara tillsammans med familjen.
  • Infödda svenskar idkar mer friluftsliv än utlandsfödda.
  • Friluftslivet håller på att bli mer artificiellt och kommersiellt som t.ex. bergsklättring inomhus.
  • Turismen i fjällvärden har expanderat kraftigt och skapat en marknad för äventyrsturism, uthyrare och arrangörer av olika slag - men också en del konflikter.
  • Friluftsliv har betydelse både för folkhälsa, pedagogik, landsbygdsutveckling och turism.
     

Jakt

Mattson m.fl. (2008) har beskrivit jaktens värden för oss.

  • Det finns cirka 280 000 jägare i Sverige (mätt som jaktkortsinnehavare)
  • Upplevelsevärdet är större än köttvärdet för jägarna.
  • Varje jägare hade i genomsnitt 26 jaktdagar under jaktåret 2005/2006. Mest tid vigs åt älgjakt, därefter rådjursjakt.
  • Jakten är viktig för markägarna för att kunna reglera viltstammarna och minska skadorna på skog och mark. Viltstammarna är idag större än någonsin tidigare.
  • I Sverige konsumeras 20 000 ton viltkött per år (Jägarnas Riksförbund, 2013)
  • Jaktåret 2012/13 sköts 95 937 älgar i Sverige (Svenska Jägarförbundet, 2013)

Sportfiske

Sportfiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar. Det finns flera studier av fritidsfiskets betydelse:

  • Varje år fiskar mer än 1 miljon svenskar på fritiden i hav, sjöar och vattendrag.
  • Två tredjedelar av fritidsfiskarna är män. De fiskar i snitt 16 dagar under året. Kvinnorna, som utgör den sista tredjedelen av fritidsfiskarna fiskar i snitt 9 dagar.
  • Svenskarna genomför ungefär 14 miljoner fiskedagar per år. Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland.
  • Ungefär 16 000 ton av fångsten går till konsumtion i det egna eller bekantas hushåll.
  • I en intervjuundersökning var de fyra främsta motiven för att fiska: avkoppling från vardagen, naturupplevelse, möjligheten att själv kunna fånga fisk och samvaro med familj och vänner.
  • Antalet frivilligt nedlagda arbetsdagar för fiskevård under år 2004 skattades i en SCB-undersökning till 900 000 dagar