http://www.skogssverige.se/ Skogsnäringens portal sv http://www.skogssverige.se/bilder/SSv_loga_78bred.gif http://www.skogssverige.se/default.cfm 78 65 Skogsnäringens portal på internet 2010-06-24 09:01:52 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10949 Den mest rekommenderade metoden är att behandla gräset kemiskt med Roundup fram emot höstkanten och att därefter plöja marken. På våren inväntas det kvarstående gräsuppslaget och när detta blivit synligt, dvs. minst tre blad kommit fram, görs ånyo en kemisk behandling med Roundup. Därefter väntar man ett par veckor innan plantering. Eftersom detta tydligen är jordbruksmark torde inte högläggning vara nödvändigt, men det rekommenderas av många på skogsmark. Svarat av: Lars Rytter, SkogForsk 2010-06-17 09:26:58 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10947 Du har med största sannolikhet larver av noshornsbagge (Oryctes nasicornis) i gödselstacken. Larverna har ljusbrunt huvud och tre par väl utvecklade ben. Skalbaggarna, som kläcks i midsommartid flyger gärna mot ljus under ljumma kvällar. Hanarna har, som namnet säger, ett imponerande horn i pannan. Om du har möjligheter, googla på¨det latinska namnet ovan och välj bilder så får du se både larver och baggar. Med vänliga hälsningar Åke Lindelöw Fältentomolog Svarat av: Åke Lindelöw, Fältentomolog, SLU 2010-06-09 09:13:43 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10946 Det här är inget som det forskas om här på skogsfakulteten så något vetenskapligt grundat svar kan jag inte ge dig. Precis som du skriver verkar möss ogilla den starka doften av vissa eteriska oljor (pepparmynta nämns ofta). Det innebär att trä av tex eukalyptus eller en knappast tillhör deras favoriter. Har du problem med möss i din stuga misstänker jag att det krävs betydligt tuffare tag än doft av virke! Förutom fällor och gift finns det numera även elektroniska "mus- och råttskrämmare" men jag har själv ingen insikt i deras effektivitet. Svarat av: Lena Ståhl, SkogsSverige 2010-06-08 09:10:59 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10945 Intresset för julgransodling har ökat i landet på senare år. Allmän information och vidare länkar hittar du på Skogssveriges julgranssidor (länk nedan). Numera ordnas det en hel del kurser i julgransodling. Tex planerar Jämtlands institut för landsbygdsutveckling, (http://www.jilu.se/) en kurs till hösten. Om du bor längre söderut kan Sydsveriges Julgran och Pyntegröntodlarförening (http://www.julgransodlarna.org/) vara något för dig. Dessutom har Hushållningssällskapet och LRF en del verksamhet kring julgransodling i olika delar av landet. Lycka till! http://www.skogssverige.se/skog/jul/granodling.cfm?sid=9http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.2061748-jilu-lobbar-for-julgransodling-i-lanet Svarat av: Lena Ståhl, SkogsSverige 2010-06-02 08:43:43 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10944 Hej Andreas! Det är väl ingen som mig veterligen studerat kombinationen julgransodling efter salix, men flera odlare som brutit upp sina salixodlingar säger att marken efteråt är i ett mycket bra skick för odling av raps eller stråsäd. Vi håller just nu på med en studie av uppbrytning av en gammal odling (25 år) för att systematiskt kunna beräkna bränsle- och tidsåtgång, ogräsförekomst, samt hur bra en efterföljande gröda växer (höstvete). Förut trodde man att det behövdes en djupplöjning för att få bort rötterna, men den metod som faktiskt används och som vi också studerar går ut på att man skördar odlingen som vanligt. Runt midsommar, när de nya skotten kommit upp ordentligt, så sprutar man med en kombination av Roundup och MCPA. Helst två gånger. Sedan väntar man några veckor tills plantorna är döda och då kan man slå av skotten och den del av stubben som sticker upp ovan mark med en betesputsare. Sedan kan man direkt-så höstvete eller en annan höstgröda. Vi testar även en mer brutal metod med en djupfräs bara för att få ett alternativ att jämföra med, men detta är betydligt kostsammare och det återstår att se om det blir bättre efteråt. Så, det borde inte vara några problem att bryta upp en salixodling för att sedan odla julgranar. Hälsningar Pär Aronsson Svarat av: Pär Aronsson, Inst för växtproduktionsekologi, SLU 2010-06-02 08:33:05 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10943 Vad gäller boken är den med säkerhet begränsad av klimatet. Den är känslig för vårfrost vid blomning och behöver varma somrar året innan för att sätta ollon. Jag vet mindre om vad som begränsar klibbalen, men gissningsvis är klimatet viktigt även där. Men även konkurrensen med gråalen kan vara en viktig faktor eftersom de har liknande habitatkrav. Svarat av: Matts Lindbladh, Inst för sydsvensk skogsvetenskap, SLU 2010-06-01 09:03:16 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10937 Stocken barkas av och torkas långsamt för att undvika sprickor. Hur den sedan ska behandlas beror på var den ska exponeras. Vill man ha stocken i direkt markkontakt gäller impregnering med kemikalier. Om den skall användas ovan mark använder man lasyr, olja, färg – dvs det bästa är att försöka hålla stocken så torr som möjligt. För mer information kontakta mig, tel. 018-672589 eller 070-6672589 Med vänliga hälsningar, Nasko Svarat av: Nasko Terziev, Inst för skogens produkter, trävetenskap, SLU 2010-05-31 10:43:21 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10940 Jag förstår din frustration och tycker att dina tankar är högst rimliga. Ändrade regler kan i många sammanhang få orimliga konsekvenser för enskilda individer. Vår panel kan tyvärr inte bidra med så mycket i frågan men en möjlighet är att du skickar ett liknande mail som det du skrivit till oss till Naturvårdsverket (länken nedan). De skriver: "Vi läser all e-post. Vi svarar alltid så snart vi kan, men svarstiden kan variera." Lycka till!http://www.swedishepa.se/sv/Formular/Registrator2/ Svarat av: Lena Ståhl, SkogsSverige 2010-05-31 09:53:09 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10942 Träden är utrustade med många kemiska signalsystem, däribland ett som sätter igång bladfällningen. Signalsystemen fungerar med hjälp av hormoner, alltså kemiska ämnen som styr olika livsprocesser. Invintringen startar när en viss kritisk dagslängd underskrids, temperaturen har ingen betydelse i början. När dagarna blir kortare bildas ett "bladfällningshormon", som försvagar cellerna i ett skikt vid bladfästet så att bladskaftet lossnar. En karta över trädens lövfällning skulle alltså vara en karta över dagslängen i olika delar av Sverige och hur den förändras. Det är också skillnader mellan olika trädslag. Tex är asken är anpassad till en förhållandevis kort vegetationsperiod vilket innebär att den börjar invintra tidigt, redan vid relativ korta nätter. Utförligare beskrivningar hittar du i tidigare svar under länkarna nedan. http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=7167http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=8943 Svarat av: Lena Ståhl, SkogsSverige 2010-05-31 08:52:48 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10941 Så här står det i ett tidigare svar på frågen "Stickningen bör göras när skotten fortfarande är örtartade, dvs icke förvedade. Längden på varje stickling är ca 10 cm (skall innehålla 2 noder), och rotskotten bör vara ca 30 cm långa." Hela svaret hittar du under länken nedan.http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=2448 Svarat av: Lena Ståhl 2010-05-31 08:45:13 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10939 De flesta trädarter i nordliga områden är vindspridda. Hur långt fröna kan ta sig från moderträdet beror på deras fallhastighet och på vindhastigheten. För relativt snabbfallande frön som tall och gran (ca 30 cm/sec) brukar 90% hamna inom ett par hundra meter från moderträdet, men enstaka frön tas av uppvindar och far oerhört långt. För björk är fallhastigheten väsentligt lägre och för asp och sälg är fallhastigheten så låg (par cm i sekunden) att de ledigt färdas kilometervis. Man har gjort uppskattningar (baserade på daterade pollenanalyser från ett stort antal platser bland annat i Europa) av hur snabbt olika trädarter tog ny mark i besittning efter istiden. Överraskande nog ser man ingen skillnad mellan de vindspridda arterna och storfröiga, djurspridda arter som ek! Alla har rör sig ungefär lika snabbt genom landskapet, och i takt med klimatförändringen, dvs det är inte spridningen som har varit begränsande. Hypotesen är att det inte är den normala spridningsbilden som genererar framryckningen av en population utan de enstaka udda händelser när ett frö av miljonen tas av en orkan, fastnar på ett djur eller liknande och far riktigt lång väg. Idag finns antagligen ännu bättre spridningsmöjligheter till följd av de omfattande transporterna av folk, fordon, och gods. Svarat av: Anders Granström, Inst för skogsekologi, SLU 2010-05-21 09:50:49 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10938 Klicka på "Myller av liv",nedan, därefter på multimediagalleri längst ned på sidan. Under övningar och animationer hittar du olika biotoper tex "Sjön och ån" och "Skogen" och till sist klickar du på "Vem äter vem" under respektive rubrik. Sedan kan du klicka på länken "Växten och marken", därefter på ekologi och till slut på näringsvävar. Då kommer du att hitta en enkel bild som du kan klicka på och en mer avancerad text nedanför som beskriver hur kolet transporteras mellan olika trofiska nivåer i en näringsväv (näringskedjor). När du besökt båda hemsidorna och gjort övningarna så har du fått en bra insikt i näringskedjorna. Lycka till! http://www.bioresurs.uu.se/myller/http://www-vaxten.slu.se/index2.html Svarat av: Lena Ståhl 2010-05-18 11:19:23 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10934 Jag vet inte om du vill ha en ny kastanj eller är negativ till att trädet kommer på nytt med rotskott. Vad jag har läst så svarar vissa arter hästkastanj med att skjuta skott vid nerkapning, men det brukar inte orsaka några problem. Det vore bra att veta vilken art av kastanj det gäller och vad du vill med stubben för att kunna ge ett bättre svar. Svarat av: Nina Ingvarsson för Arboretum Norr 2010-05-17 10:16:51 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10936 Frågan om varifrån de första granarna kom för mer än 10000 år sedan står fortfarande obesvarad. Till för några år sedan var uppfattningen att granen spridits över Bottenhavet och etablerat sig som beståndsbildande träd för omkring 3500 år sedan. Därefter tänkte man sig en successiv spridning från Norrlandskusten västerut och söderut, kanske även norrut. Granen skulle alltså enligt det resonemanget kommit till Jämtland österifrån. Idag ser bilden litet annorlunda ut. Professor Leif Kullman har med fynd av grankottar och vedbitar av gran som han med kol-14 metoden kunnat datera till åldrar mellan 9000 och 14000 år visat att granen funnits längs nästan hela fjällkedjan redan långt tidigare än granskogar började breda ut sig över norra Sverige. Av någon anledning, som forskarna inte är på det klara med än, blev den inte särskilt vanlig under de närmast följande årtusendena. Den stora expansionen som beståndsbildare och dominerande trädslag har skett under de senaste ca 3000 åren. Flera forskare arbetar naturligtvis med frågan om granens ursprung och spridningsvägar idag och vi kommer säkert att få se resultat av dessa ansträngningar under närmast kommande åren. Tills vidare kan vi inte säga något om granen kan ha övervintrat vid den norska kusten under istiden, det bör i så fall ha varit på områden som idag ligger ett par hundra meter under dagen havsnivå, vid den strandlinje som fanns under högglacial tid. Den kan naturligtvis ha blåst in genom fröspridning och då grott på enstaka tidigt isfria bergstoppar, nunatacker, men det är fortfarande omöjligt att säga varifrån dessa frön härstammade. Den tredje möjligheten, kanske ändå den minst troliga är att enstaka granar eller grankloner kunnat överleva i fjällområdet i områden som inte varit istäckta under istiden. Svarat av: Ulf Segerström, Inst för skogens ekologi och skötsel, SLU 2010-05-12 10:08:53 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10935 Det finns bara ett fåtal studier som jag känner till om hur skogsbruk påverkar vattenkvaliteten (i Sverige har man mest undersökt markkemin och markvattenkemin), men man kan dra slutsatser ändå baserat på annan kunskap. Det är dock svårt att generalisera påverkan av skogsbränder för den påverkan som sker beror på många olika faktorer som jag ska försöka gå igenom. Påverkan av skogsbränder på sjöar och vattendrag beror bl a av hur stor andel av avrinningsområdet som påverkas av branden. Ju större andel som påverkas, desto större risk för att vattnet påverkas. Avståndet till vatten spelar troligen också roll. Om branden sker precis intill vatten så kan aska lättare transporteras ner i vattnet. Sjöns eller vattendragets storlek är viktig för vilken effekt man kan få. När skogen brinner bildas basisk och lättlöslig aska. Om aska transporteras direkt ner i vattnet så stiger pH och halten joner, men det beror på hur mycket aska som hamnar i vattnet i förhållande till mängden vatten. Den aska som löses upp och transporteras ner i marken kan påverka grundvattnet. Men då askan transporteras genom marken sker olika processer som påverkar hur mycket av askan som verkligen når grundvattnet. Även fast askan är basisk behöver inte detta påverka pH-värdet i grundvattnet. Hur stor påverkan blir beror på hur mycket aska som bildats, hur mycket vegetationen tar upp (dvs hur stor andel av träd och buskar överlevde branden – det kommer säkert att lakas ut mer ämnen under några år från skog som brunnit jämfört med skog som inte brunnit) och på längre sikt beror det på hur snabbt vegetationen återhämtar sig. Risken för erosion ökar efter brand eftersom ofta markvegetationen brinner upp. Detta kan medföra att det kommer ut mer partiklar i vattendrag och sjöar. Svarat av: Eva Ring, SkogForsk 2010-05-10 09:42:07 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10927 Hej Emma! Dina frågor är väldigt omfattande så jag har inte möjlighet att ge några uttömmande svar men i stället får du tips på var du kan läsa mera. I sågverken blir det inte "över" speciellt mycket trä. Det som inte blir plankor förvandlas till flis för massaindustrin. Bark och sågspån används till energi. Mer om sågverk hittar du på vår hemsida under länken nedan. Här i Sverige dominerar barrträden (gran och tall) stort men även lövvirke sågas. Idag blir det allt vanligare att man vid avverkning även tar ut biobränsle dvs tar tillvara grenar och toppar, grot (grot=den del av biomassan ovan stubbe som lämnas kvar i skogen vid en traditionell avverkning utan bränsleuttag). Grot används i första hand som bränsle i värmeverk. Vad gäller olika trädslag föreslår jag att du tittar i Träguiden (länk nedan). Klicka på Egenskaper hos trä, vidare Materialet trä och sedan Träets egenskaper. Där hittar du samlad information om träets beständighet. Lycka till! http://www.traguiden.se/http://www.skogssverige.se/page.cfm?id=38&id3=92&page=4 Svarat av: Lena Ståhl 2010-05-10 08:28:32 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10928 Det är nästan dubbelt så stort som de största enheterna nu, som kan komma upp i ca 400 000 m3. Svarat av: Mårten Hugosson, Högskolan Dalarna 2010-05-06 08:39:25 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10895 Hur mycket en skärm minskar höjdtillväxten hos granplantor beror bl a på hur tät skärmen är och på markens bördighet. I tidigare studier på skogsmark har skärmar med ca 500 st/ha av björk visat sig minska höjdtillväxten hos gran med i storleksordningen 25% jämfört med friväxande granar. Det skulle innebära att tiden från plantering till julgranshöjd borde bli ca 2-3 år längre än för granar utan skärm. Även diametertillväxten minskar på gran under skärm varför du bör räkna med att stammarna blir klenare. Granar under skärm blir oftast mera finkvistiga och utvecklar barr som blir anpassade till det skuggigare ljusklimat som råder under en skärm. Svarat av: Ulf Johansson, Tönnersjöhedens försökpark, SLU 2010-04-29 10:00:43 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10926 Under länken nedan, Skogsindustrin, en faktasamling, finns på sid 15 en figur, Skogsindustrins virkesförsörjning 2008, som visar hur råvaran används. För mera detaljerad information finns Skogsstatistisk årsbok, i första han kap 10, Skogsindustrins produktion. Fakta från skogen i skolan ger en enkel och översiktlig beskrivnig av hur den avverkade skogen används http://www.skogeniskolan.se/fakta/dokument/ACF22D9.pdf Där framgår också tex att energi inte bara kommer direkt från skogsbränsle utan även utvinns senare i hanteringen. Vad gäller trädslag finns i Skogsstatistisk årsbok en uppdelning mellan gran, tall och löv. http://www.skogsindustrierna.org/web/Skogsindustrin_en_faktasamling_2008_1.aspxhttp://www.svo.se/episerver4/templates/SFileListing.aspx?id=16863 Svarat av: Lena Ståhl 2010-04-28 09:09:14 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10918 Alplantor verkar vara svåra att få tag på. Så här skriver Johan Westin, Skogforsk i Sävar: "Jag känner inte till någon plantskola som säljer alplantor för skogsplantering i Norrland. Isländska plantskolor har däremot köpt al-frö från Sverge under de senaste åren, bl.a. gråal, för sådd och plantering på Island, men det är där det." Per Olov Pettersson, Svenska skogsplantor, kan bara instämma "Vi har ingen gråal i odling inom Svenska Skogsplantor. Efterfrågan är alltför liten. Det händer att vi tar in Nordtysk gråal för södra Sverige, men vi har inte tillgång till lämpliga provenienser för Norrland." Vad gäller höjdkurvor ger Tord Johansson, institutionen för energi och teknik vid SLU, följande besked: "När det gäller höjdkurvor för grå- och klibbal så finns de redovisade i Fakta Skog nr 14 1998 (länk nedan). Om du vill läsa om det i en mer vetenskaplig form så hänvisar jag till: Johansson, T. 1998. Site index curves for common alder and grey alder growing on different types of forest soils in Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 14, 441-453." http://www2.slu.se/forskning/fakta/faktaskog/pdf98/S98-14.pdf Svarat av: Lena Ståhl m fl 2010-04-27 08:50:38 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10925 Reglerna varierar en del beroende på vilka fröer det gäller och från vilket land. Mycket kan man fritt föra in, för annat krävs intyg och visst material är helt förbjudet. På Jordbruksverkets hemsida (länken nedan) finns information och dessutom (i en ruta en bit ner till höger) telefonnummer och e-postadress till Växtinspektionen som svarar på frågor. http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/vaxterochutsade/vadgallerforprivatpersoner.4.207049b811dd8a513dc8000389.htmlhttp://www.for.se/ Svarat av: Lena Ståhl 2010-04-27 08:22:13 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10916 Hej Per-Anders! Kungsgran, Nordmannsgran eller Abies nordmanniana är den enda ekonomiskt värdefulla ädelgransart som odlas i kultur (julgran eller pyntegröntsproduktion) i Sverige. Dendrologen och botanisten Björn Aldén vid Göteborgs botaniska trädgård skriver följande om arten i sin skrift om landskapsarboretet från 2006 "Med rätt fröursprung kan nordmannsgranen odlas till zon IV, i övriga fall kanske bara till zon III." I Arboretum Norr i Umeå finns flera ädelgransarter planterade. Under vintern 2009-2010 har bruna skottspetsar noterats på flera av dessa, i större utsträckning än normalt. Skadorna är sannolikt frostskador som uppkommit under den stränga vintern. Längre ihållande perioder av kyla är mer avgörande än riktigt låga kortvariga temperaturnoteringar för härdigheten hos träd. Så svaret på din fråga är att du troligen har gjort en riktig bedömning. Svarat av: Nina Ingvarsson för Arboretum Norr 2010-04-26 10:17:47 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10921 Hej Jan! När är det dags att röja i björkbeståndet? Svaret på den frågan beror bl.a. på vad du har för målsättning med din björkskogsskötsel och hur tätt beståndet är idag. Eftersom jag varken vet din målsättning eller beståndets täthet får du ett ganska allmänt svar. Jag antar här att hela beståndet är hägnat vilket medför att jag inte berör problemet med viltbete i mitt svar. Tycker du att det räcker med att röja en gång så väntar du något/några år – då kan du dels se vilka plantor som utvecklas bäst och samtidigt undvika att nya stubbskott kommer att konkurrera hårt med dina huvudstammar. Generellt brukar man vilja spara ungefär 1500 – 2500 huvudstammar per hektar efter röjning i björkbestånd, men beroende på målsättning kan det variera. Ifall man har ett väldigt tätt utgångsbestånd kan det finnas risk för t.ex. snöskador efter en hård röjning. Ett alternativ kan vara att röja i två steg. Då kan du göra en första lättare röjning idag och lätta upp i de tätaste partierna samtidigt som du gynnar de träd som har de bästa tillväxt- och/eller kvalitetsegenskaperna samtidigt som du röjer bort skadade träd och träd med sämre tillväxt- och/eller kvalitetsegenskaper. Sedan återkommer du efter ett antal år och gör en slutröjning. Nackdelen med två röjningar är naturligtvis att det tar längre tid och medför högre kostnader. Du nämner att en del plantor är rotskott. Normalt så brukar våra björkarter skjuta stubbskott, då det kan komma ett antal skott från samma stubbe. Då stubbskotten står tätt så kan det vara bra att röja tidigt för att ge den kvarlämnade stammen en möjlighet att bli så rak som möjligt; om man väntar med att röja stubbskotten kan man förvänta att de får basala krökar. Din fråga om dessa plantor blir lika bra som en vanlig planta är relevant. Det finns uppgifter i litteraturen om att det kan finnas större risk för röta i stubbskottsbjörk – dock har jag inte sett någon vetenskaplig studie som har visat på detta. Bästa hälsningar! Anders Karlsson Svarat av: Anders Karlsson, Inst för skogens ekologi och skötsel, SLU 2010-04-26 10:09:59 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10924 Den frågan kan nog bara den aktuella länstyrelsen ge svar på. Du kommer till rätt hemsida genom att klicka på kartan som finns på länsstyrelsernas hemsida (länken nedan).http://www.lansstyrelsen.se/lst/index.htm Svarat av: Lena Ståhl 2010-04-23 09:07:16 http://www.skogssverige.se/fragaom/detail.cfm?Id=10923 Kåda är en trögflytande och ofta gul eller brun vätska från sårade träd, vanligen barrträd, vilket skyddar mot bl.a. insekter. Barrträdskåda består av hartser lösta i flyktiga terpener. Ur tallkåda kan man utvinna terpentin. Hos gömfröiga växter består kådan ofta av polysackarider (s.k. gummi) lösta i vatten. Bärnsten är fossil kåda. Sav är en vätska som som består av vatten med lösta närsalter och socker som strömmar i en växts ledningsbanor och som tränger ut när den skadas. (fritt efter Skogsencyklopedin). Svarat av: Lena Ståhl