Hej

Jag undrar hur mycket man i snitt får vid slutavverkning av tall per Ha? Då tänkte jag en som klarat sig relativt bra från älgskador.

Jag kan inte hitta någon statistik om hur stora kostnader och värdeminskningen är för hårt betad tallskog. Jag har förstått att det är svårt att få fram, men jag undrar om ni har en ungefärlig uppfattning på den genomsnittliga värdeminskning på normalt betad skog. Hur stor ska t ex älgskadorna vara för att det ska vara värt att plantera gran istället?

Tack på förhand!

Hej Petter.

Det var en stor fråga som inte är så lätt att svara enkelt på. Jag har dock diskuterat frågan med forskare på Skogforsk. En genomsnittlig tallungskog kanske ger 250 m3/ha i slutavverkning, men variationen är mycket stor beroende på bonitet, tidigare skötsel etc. Den ekonomiska avkastning beror sedan på virkespriser, vilka varierar över tiden. Om man sätter ett genomsnittspris på 400 kr för massa och timmer så blir avkastningen, det s.k. rotnettot 100 000 kr/ha.

Då det gäller förluster p.g.a. älgbete så är det två typer av förluster man måste räkna med: försämrad virkeskvalitet och minskad volymproduktion. Vi har gjort några grova beräkningar av förluster p.g.a. försämring av tallens virkeskvalitet. Intäktsförlusterna på den årliga föryngringsarealen (för alla trädslag) i Sverige, innebär detta uteblivna intäkter på ca 2 550 kr/ha vid 2–3 % årliga skador eller ca 6 380 kr/ha vid 5–7 % årliga skador. Observera att detta är för hela föryngringsarealen. Då det gäller volymförluster har vi bara en studie att luta oss emot och det gäller på mycket hårt skadade områden. Där producerade hårt skadade bestånd bara 30 % av de volymer som fanns i bestånd som var nästan oskadade. Beräkningarna gjordes på bestånd som var drygt 30 år gamla. Hur det ser ut på ”normalt” älgskadade områden vet vi inte. Tidigare mer eller mindre kvalificerade gissningar indikerar att en volymförlust på 10 % är rimlig som ett genomsnitt för älgskadade bestånd. Här krävs dock mer forskning och beräkningar.

Granen betas betydligt mindre än tallen och därför har alltmer gran satts på marker som normalt borde föryngras med tall. Frågan är om det någonsin är bra att plantera gran på tallmarker? Dels så kan det vara risker med att plantera fel trädslag på en mark, vilket kan visa sig i lägre produktion eller genom att man får andra problem. En annan aspekt är att ju mindre tallandel man får i ett område desto hårdare blir trycket på kvarvarande tallungskogar, om inte älgtätheten samtidigt sänks. Så det är svårt att sätta en skadenivå då det är bättre att plantera gran. Man måste bland annat veta vilken typ av mark det är och vilka skaderisker som finns.