Klockan är 8 och  snart börjar  andra dagen  av 2009 års skogskonferens. Dagen började med en kändisskådning. Jag tyckte karlen som satt längst ner med de långa benen utlagda framför podiet såg bekant ut. Efter någon sekund insåg jag att det var Jonas Hallberg som ska vara inspiratör idag. 

Några  citat ur flödet från Hallberg 

• "vår herre satt en dag och log, och sedan skapade han skog."
• justa och välkammade djur  är fint
• vi hatar granbarkborren men vi älskar bambi -med svart vinbärssgele
• var går gränsen mellan dunge och liten skog?
• fördomar i forskarens värld kallas hypoteser vilka måste bevisas
• problemet finns i betraktarens öga
• antingen löser man problem eller så slutar man tänka på dem -då försvinner de
• SNYCO -Snytbaggarnas centralorganisation
• Älgarna kan samlas upp på Gotland -där finns det inga träd

Så nu vet vi det och dagens skvallerruta är avklarad. Hädanefter blir det allvarliga konferensinlägg så det så.

Ivar Palo

www.skogssverige.se

Vi börjar dagen med att höra lite om framtidsstudier. Ett nytt storprojekt i nom skogen såg dagens ljus för ett år sedan. Det är Future Forests som ska  koordinera framtagning av fakta som framtida skogliga beslut kan baseras på. Future Forests är förstås inget som kan förutse framtiden -det handlar snarare om att öppna ögonen för att se nya möjligheter och risker i beslutsfattandet. framtiden handlar ju alltid om osäkerheter och risker. Det är kanske ännu tydligare idag då det talas om ett ändrat klimat som kommer att prägla framtiden i en för oss än så länge okänd omfattning. Future Forests mål   Ett huvudmål för forskningen inom Future Forests är att förstå hur skogssystemet uthålligt kan leverera varor och tjänster, med andra ord bidra med kunskap för att kunna fatta beslut som gör att vi kan bibehålla ekologisk, social och ekonomisk uthållighet. Ansatsen är tvärvetenskaplig, och empirisk forskning ska kombineras med modellering, scenarioanalys och syntesarbete. Scenarioanalyser

Fyra scenarior ska utformas för framtiden dvs 50 år framåt. man ser på framtiden givet ett antal åtsgsnsden som görs idg- Utgångspunkten är de identifierade primära drivkrafterna klimatförändring o klimatpolitik energi konkurrerande markutnyttjande marknaden för skogsprodukter vetenskap och teknisk utveckling demografi attityd o värderingar styrning miljökriser geopolitik -........... :---------

Staffan Lindgren Natural Resources and Environmental Stusdies Institute University of britsh Columbia, Prince George, BC.

imittrn av 1990-talet började den aggressiva tallbarkborren  Mountain Pine Beetle (Dendrococtonus ponderosae) att öka i många områden i BC.

MPB har ett brett värdväxtval och den förökar sig i levande träd som dödas -ett måste för att den ska kunna föröka sig.

Orsak till utbrottet?
snedfördelning av åldersklasser -stort överskott av gammal skog som var mottaglig för angrepp
lågt utnyttjande av contortaskogarna
klimatförändringar varinte huvudorsak men bidrog
Uteblivna kalla vintrar som dödar barkborren -ledde till häpnadsväckande hög populationstillväxt

Effekter Nästan total dödlighet  av contorta med diamter över 10 cm över enorma områden.Angrepp i 15-20-åriga bestånd  och även andra tallarter än contorta  skapade panik inom skogsbruket

DagslägetAngreppen i BC har bedarrat eftersom MPB börjar få svårt att hitta värdträd. Miljoner barkborrar har blåst över till Alberta 2002 och 2007, där den nu bekämpas. Den finns nu utanför sitt normala utbredningsområde, och man fruktar att den kan sprida sig över hela kontinenten och till andra ekonomiskt viktiga tallarter som t.ex.Jack pine. Dettta hot gör MTB problematiken till en politiskt het  fråga.

Tillsammans med den allmänna ekonomiska nedgången i västvärlden, har skogsdöden inneburit svåra vedermödor för skogsbruksberoende  kommuner och orter..

BC har nu hamnat i en rejäl virkessvacka på grund av MPB

Brandrisken i de dödade bestånden är nu extremt hög

Lärdomar och insikter
Skogsskyddsproblem uppstår som en konsekvens av icke ekologiskt baserade skogsskötselåtgärder
åldersfördelningen i skogen är viktigt att tänka på 
avsaknad av skogsbränder på grund av effektiv skogsbarandsbekämpning  har också sparat överåriga skogar  som borde ha fått brinna för att föryngra sig.:
problemet nu är att på bästa sätt ta hand om alla dödad skog  samt hitta nya produkter att producera av den

denim wood (blånat virke)
Olympiska rundbanan för skridskotävlingarna i OS
m.m

Sverige behöver knappast oroa sig flr MPB såvida vi inte tar hit den aktivt.

Per Persoon, SCA sade i vintras att: 
Den idag aktuella Mountain Pine Beetle som dödat träd motsvarande mer än en miljard kubikmeter barrträd i västra Canada, kan den nå Sverige och vad händer då? En viktig skillnad är att vi till skillnad från västra Canada har unga och vitala bestånd med hög motståndskraft. Bedömningen är att den inte skulle kunna ställa till med så mycket i Sverige. Vi har dessutom en fungerande infrastruktur som kan användas för att bekämpa skadeangrepp på ett helt annat sätt än man kan göra i de glest befolkade gigantiska väglösa områdena i British Columbia

Kristof Capieau, Jordbruksverket - se även  pressmeddelande

Se fakta på SkogsSverige om Tallvedsnematoden samt från Jordbruksverket

Den hittades1999 i Portugal som första land i europa. 2008 hittades den i ett träd i Spanien  där vidtas nu strikta åtgärder i området som gränsar till Potugal.  Spanjorerna averkade  skogen inom 3 km radie. och skapade en 20 km bred buffertzon.
I och med att nematoden inte går att utrota från Portugal är hotet mot Europas skogar högaktuellt. Regler om åtgärder för att förhindra spridning står högt på dagordningen i EU-arbetet.

I Sverige har vi  tagit ut sammanlagt mer än 3000 prover i svenskt virke och lyckligtvis har maninte funnit några tallvedsnematoder

Här finns en konsekvensanalys av ett angrepp i Sverige som är gjord av SLU

Konsekvensanalys av angrepp av tallvedsnematod i svensk skog

Tänker du köpa virke från Portugal? Allt barrvirke (förutom Thuja) från Portugal ska vara värmebehandlat och åtföljas av något som heter växtpass. 
Växtpasset intygar att virket är värmebehandlat på rätt sätt.  Se länk till Jordbruksverket som har samlat uppgifter om och kring tallvedsnematoden-

I Sverige -Risker?Analyser visar på att vår tall är mycket mottaglig och nematoden skulle kunna få stora arealer dödade träd
detv varmare klimatet talar till nematodens fördel
den skulle kunna massförökas och bli svår att avgränsa, vilket skulle kunna resultera i spridning över landet.

Håll den på avstånd!!!!!!

Krister Björkman,  Institutionen för ekologi, SLU 
redogjorde för synen på hur problemen med skadeinsekter kan komma att utvecklas i samaband med de förväntade klimatförändringarna.

Se även pressmeddelande

Fler skadeinsekter i skog och mark.
. Nya arter kan ta sig in i landet, vilket kan stressa de arter som redan finns här.

allmän oro 
vad vet vi
vad vi tror oss veta
vad vi inte vet men skulle vilja veta

-ökade problem förutses. fler insekter,  snabbare utvecking (fler generationer per år)
 kan ge problem men ej säkert

kommer ett varmare klimat leda till fler och mer insektsangrepp

exempel Lärkträdsvecklare i Alperna

Man kan använda årsringsdata  man har studerat data sedan 1720 men inte hittat några samband med temperaturökningar.

Det är svårt att se tydliga trender 
varför?

dåliga data?
insekt värdväxt och fiende till insekten påverkas på likartat sätt -status quo?

För att kunna förutsäga framtida skaderisker  behöver vi förstå hur alla ingående komponenter påverkas av klimatet.  Samspelt mellan värdväxt, skadegörare och  skadegörarnas fiender måste kunns förstås bättre